Demokrati

Hur framtidssäkrar vi demokratin?

I en allt skakigare värld blir våra handlingar allt viktigare. Därför måste vi rusta nästa generations ledare med verktyg och kunskap. Genom att stärka ungas kapacitet att organisera sig kan vi omvandla frustrationer och oro till förändringskraft samt visioner till agerande. 

Det råder ingen brist på åsikter, drömmar och visioner hos den unga generationen. Ändå visar Statens demokratiutredning 2014 att Sveriges demokrati är utmanad av ett kraftigt minskat antal föreningsaktiva och medlemmar i politiska partier samt den förflyttning av samhällsaktivism som skett till andra forum, till exempel sociala medier. Varför ser det ut så när generationen är fylld av visioner och åsikter? 

Samtidigt beskrivs unga som en generation fylld av oro och psykisk ohälsa, en aspekt som inte är talande för alla, men ett mönster som sticker ut. Vi menar att det som saknas är verktyg och kunskap för att kunna agera och förverkliga. Det är samhällets ansvar att hjälpa till att transformera ungas visioner till handling och oro till förändringskraft. Vi anser att mer behöver göras för att säkerställa att unga deltar i det formella påverkanssammanhang som föreningslivet faktiskt innebär.

Raoul Wallenberg Academy och Stiftelsen Fryshuset, genom verksamheterna Ungdomar.se och we_change, kommer därför med stöd från Postkodlotteriet tillsammans genomföra projektet “Non-Silence Generation” för att fånga upp och aktivera ungas engagemang.

Föreningsengagemang bygger på frivillighet och faller därför lätt mellan stolarna om man inte redan ingår i en kontext där engagemang och kunskap kring föreningar finns. Vi startar nu detta omfattande projekt för att ge alla unga, oavsett bakgrund, de kunskaper och sammanhang som behövs för att kunna engagera sig. För oss står det helt klart att ungas möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället, och särskilt i demokratiarbetet, måste stärkas. Genom att omforma och kanalisera ungas uppdämda oro och starka visioner till fysiska handlingar har vi möjlighet att stärka den svenska demokratin.

För att fler unga ska kunna engagera sig och påverka behöver de kunskap om hur demokratin fungerar och hur de ska göra för att få inflytande. Men framförallt behöver unga incitament och förståelse för samhällets processer och de effekter som ett samhällsengagemang kan resultera i. Vi är övertygade om att föreningsdeltagande är en betydelsefull pusselbit för att brett förankra demokrati och ta tillvara på ungas förändringskraft och vilja att påverka. 

Civilsamhället fungerar som en viktig katalysator för att omvandla oro till handlingskraft. Föreningslivet är en demokratiskola som samhället behöver investera i för att den stomme som Sverige är uppbyggt på inte ska falla sönder. Genom föreningslivet får unga träna sig i demokratiska processer såsom årsmöten, omröstningar, debatter och påverkansarbete men får dessutom möjlighet att lära sig att samarbeta, ta ansvar och göra sin röst hörd. 

Demokratiska förmågor som är helt avgörande för delaktighet som ung likväl som vuxen. Och som är en förutsättning för god hälsa, för hur kan man undgå känslor som stress och oro om man inte ens upplever att ens egna röst har betydelse i samhället? 

Rättelse:

I en tidigare version av den här texten stod felaktigt att projektet “Non-Silence Generation” kommer att genomföras med stöd av Postkodstiftelsen. Projektet genomförs i stället med stöd av Postkodlotteriet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.