Lärare

Hur får vi lärarna att vilja stanna kvar i skolan?

Den nationella skoldebatten handlar om fel saker skriver utvecklingsledare Patrik Finn i en debattartikel i Dagens Samhälle. Det är lätt att hålla med när symbolfrågor som mobiler och kepsar diskuteras men även hans eget val av frågor: de många skolloven och lärarnas förtroendearbetstid, väcker en del funderingar, skriver gymnasieläraren Anne-Catherine Ernehall.

Replik. Elevernas studiero och framgång i studierna är enligt Skolinspektionens rapport (2016) beroende av ett tydligt ledarskap, en strukturerad, välplanerad och varierad undervisning. Men lärarnas förutsättningar att skapa en trygg och stödjande lärandemiljö påverkas samtidigt enligt rapporten i hög grad av andra processer i skolan; arbetet med normer och värden, hur skolan tar ansvar för alla elever och hur det förebyggande EHT-arbetet (elevhälsoteam-arbetet) bedrivs.

Patrik Finn pekar på lärarens ledarroll och ansvar för undervisningen och talar mindre om förutsättningarna för lärarnas uppdrag, vilket jag tror är ett misstag. Tid för planering och uppföljning av undervisningen är förutsättningar som direkt påverkar kvaliteten. Men ger förutsättningarna läraren möjlighet att vara sitt bästa jag i klassrummet?

Läs också

Lärare har en reglerad årsarbetstid på 1360 timmar (cirka 35 tim/v). Denna tid kan utföras helt eller delvis på själva skolan. Övrig tid, 407 timmar per år, utgörs av förtroendearbetstid som lärarna själva förfogar över. Dessa timmar används enligt lärarens egen professionella bedömning. Helt nödvändigt arbete så som planering, viss rättning, förberedelser, spontana elev- och föräldrakontakter, kompetensutveckling med mera upptar tiden.

Förtroendearbetstiden är alltså en oerhört viktig komponent i det kreativa och krävande arbetet som lärare. Det är svårt att koppla bort skolan helt – hur arbetstiden än är organiserad – och under ferierna kan man behöva läsa in sig på ny litteratur, sätta sig in i skolforskningen, spana in nya läromedel, spara artiklar och annat som kan komma till användning i undervisningen längre fram och så vidare. Utan förtroendetid skulle allt detta göras ändå, men helt utanför betald arbetstid.

Lärare jobbar lika mycket som alla andra, men kompensationen för lovveckorna gör alltså att det blir i snitt 45 tim/v i stället för 40. Patrik Finn menar att detta i kombination med förtroendetiden är ett problem, då det i princip blir ”näst intill omöjligt” för arbetsgivaren att under längre pass samla ihop lärarna för att utveckla verksamheten. Jag anser att det är fullt möjligt redan idag. Det handlar om att organisera arbetet så att det som har bäst bäring på elevernas utveckling och resultat prioriteras. Idag är lärarna överlastade med administrativa arbetsuppgifter, mentorskap och annat som tar fokus från undervisningen. Börja med att röja i det! Utvärdera också den tid som redan idag läggs på möten och konferenser. Är den gynnsam för elevernas utveckling?

Lärarnas arbetstid är en viktig fråga för lärarfacken. De försvarar förtroendearbetstiden och förespråkar ett starkare skydd för för- och efterarbete på reglerad arbetstid just på grund av att det ökar kvaliteten och skapar en rimligare arbetsmiljö. Arbetsgivarsidan motiveras dock i hög grad av effektivitetskrav och en budget i balans, snarare än lärares och elever väl. Här behöver huvudmännen, som också har ett stort arbetsmiljöansvar, lyssna på lärarna.

De som måste höras i debatten och berätta vad de behöver för att bedriva en undervisning som håller kvalitetsmässigt, är alltså lärarna. De vill i första hand inte ”vandra ut” ur skolan utan stanna kvar, men inte till vilket pris som helst. Låt oss därför diskutera den verkligt viktiga frågan: hur skapar vi förutsättningarna som gör att erfarna och välutbildade lärare vill/orkar stanna kvar i skolan och som gör att fler vill bli lärare?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.