När Synbesiktningen – ett samarbete mellan Bilprovningen och Synoptik – gjorde sin årliga undersökning 2016 visade det sig att 1,3 miljoner svenska bilister kör med trafikfarlig syn. Och att 750 000 av dem ser så dåligt att de inte skulle fått körkort med den syn de har i dag.
Jag själv har testat att köra bil på Gillingebanan med iscensatt nedsatt syn, om än inte med sämre syn än tillåtna gränsvärden. Det gick bra. Men att köra bil med sämre syn än så, utan adekvata synhjälpmedel, är jag övertygad om är förknippat med trafikfara. Det är viktigt att både kunna se trafikskyltar, få ögonkontakt med medtrafikanter och att kunna särskilja en gående grå älg mot en mörk skogsbakgrund i skymningen.
Med regelbundna syntester skulle dessa 1,3 miljoner svenska bilförare med trafikfarlig syn medvetandegöras om behovet att se trafiksäkert. I EU:s körkortsdirektiv finns sedan 2006 allt stöd som Regeringen och myndigheterna behöver för att täppa till en väsentlig lucka i arbetet med vår gemensamma säkerhet i trafiken.
Sverige brukar vara ett föregångsland inom många politiska områden. Vi slår oss ofta för bröstet när det gäller jämställdhets-, miljö- och minoritetsfrågor. Med all rätt! Men trafiksäkerhetsarbetet behöver omfatta ett större spektrum, här är vi inte i framkant. Därför är jag glad att regeringen nu söker efter nya förslag för ökad trafiksäkerhet, som en del av infrastrukturminister Anna Johanssons positiva beslut om en nystart av Nollvisionen tidigare i höstas.
Ett konkret förslag är att vi i Sverige bör införa syntester i samband med att bilförare förnyar sitt körkort, som en del av ett utökat trafiksäkerhetsarbete och för att vi ska nå Nollvisionen. Det är hög tid att Sverige implementerar EU:s körkortsdirektiv.
I artikel 7.3 körkortsdirektivet 2006/126/EG anges bland annat att de som ansöker för första gången om körkort syntestas, såsom redan sker i Sverige. Som vi alla vet ändras synen genom hela livet och även om man klarade sig utan glasögon eller linser när man var 18 år betyder det inte att man fortfarande ser perfekt vid 45 års ålder.
I många EU-länder har man, med stöd av direktivet, återkommande hälso- och/eller syntester för bilförare. Vi behöver inte gå längre än till våra grannar här i Norden. I Finland testas synskärpan och bilförare ska vid bilfärd, från 45 års ålder, ha med ett intyg från ögonläkare eller optiker som visar att föraren uppfyller kraven. Vid 70 år förnyas intyget. På vilket sätt skiljer sig svenskars syn från finländares? I Danmark och Norge görs hälsotester vid 75 års ålder, där syntest ingår. Naturligtvis ska vi ha samma krav i Sverige som i övriga Norden.
Det är lätt att tänka på stora, omfattande åtgärder för att öka trafiksäkerheten och komma närmare målet om noll dödade och allvarligt skadade i trafiken: nya säkrare vägar, omläggning av trafikbanor och genomförande av andra infrastrukturprojekt.
Det finns dock trafiksäkerhetsinsatser som inte tar lång tid att genomföra eller som kräver investeringar i mångmiljardstorlek. Det är därför i min mening hög tid att titta på vad människan bakom ratten kan bidra med för att uppnå en mer trafiksäker miljö och vilka krav och förväntningar vi kan ha på föraren. Ingen kedja är som bekant starkare än dess svagaste länk och det spelar ingen roll hur säker bilen eller vägen är så länge föraren inte är trafiksäker.
Trafiksäkerhetsarbetet är mångfacetterat och måste vara långsiktigt, bara så kan vi gemensamt nå Nollvisionen. Sverige bör implementera EU-direktivet och därmed införa syntest vid körkortsförnyelse från 45 års ålder.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
