Friskolor

”Humanisterna blinda för sin egen ideologi”

Att Humanisterna har svårt att se den ateistiska normen i det offentliga Sverige är ingen nyhet. Men vi är rätt säkra på att regeringens utredare kommer att se problemen med ett etableringsstopp för konfessionella friskolor. 

SLUTREPLIK Tre företrädare för Humanisterna rycker i debattartikeln ”Syftet med religiösa friskolor höljt i dunkel” ut till försvar för regeringens löfte om ett etableringsstopp för konfessionella friskolor. Som så ofta annars tycks de dock ha svårt att se sin egen ideologiska låsning, samtidigt som de tillskriver oss argument som vi aldrig har använt oss av. Dessutom lyckas de med konststycket att utmåla oss som försvarar EU-stadgans formuleringar om friheten att inrätta undervisningsanstalter med varierande religiös, filosofisk och pedagogisk profilering som motståndare till religionsfriheten.

Sanningen är förstås en helt annan. Om vi börjar med frågan om religionsfrihet är det helt fel att syftet med FN:s barnkonvention skulle vara att begränsa föräldrarnas rätt att vägleda sina barn. I stället är det statens inflytande som begränsas – och det är föräldrarna som ges möjligheten att tillvarata sina barns intressen gentemot denna.

Ännu mer galet blir det när Humanisterna hävdar att de internationella konventionerna kan ses som uppfyllda även om man tvingas lägga religiöst färgade inslag utanför skoltid. Med ett sådant arrangemang blir det ju meningslöst att alls blanda in frågan om skolans profilering. Det är självklart vad som sker på skoltid – inte på fritiden – som EU-stadgan och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter talar om.

Att Humanisterna har svårt att se den ateistiska normen i det offentliga Sverige är inte någon nyhet. De sätter likhetstecken mellan ”pluralistisk” och icke-religiös, och förstår inte poängen med konfessionella friskolor eftersom ”religiös undervisning är förbjuden enligt grundlagen”. Men redan i vår artikel gör vi faktiskt skillnad mellan konfessionella inslag (profilämnen, frivillig morgonbön etc) och undervisande moment.

En blick utöver världen visar dessutom att detta fungerar utmärkt, även i sekulariserade länder som Danmark och Norge. För att inte tala om Holland, där 60 procent av alla grund- och gymnasieskolor har protestantiska eller katolska huvudmän. Vi är rätt säkra på att även regeringens utredare kommer att inse problemen med den aviserade förändringen, när han eller hon har blivit tillsatt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.