Energi

Hotet mot hållbar energi

Europaparlamentets miljöutskott vill kraftigt reducera antalet biodrivmedel som får klassas som hållbara. Förslaget är är ett tecken på stor okunskap, som bottnar i rädsla för skogsskövling och minskad biologisk mångfald. Men det som är och länge har varit ett stort problem i Centraleuropa, gäller inte för Sverige, skriver Susanne Wiklund Lindström, tek. Dr. och Projektledare North Sweden Cleantech. 

Enkelt beskrivet innebär miljöutskottets förslag att fler biobränslen, exempelvis tallolja och raps, inte ska räknas som hållbara bränslen. Skogen ska i första hand användas till trävaror och skogsrester får bara användas som bränsle om de inte ersätter existerande användning av materialet. Detsamma gäller för odlade råvaror som raps som  primärt ska användas till livsmedel.

Syftet med beslutet är att förhindra skövling av Europas skogar. Ett syfte som slår helt fel i ett land som Sverige där vi bedriver ett hållbart skogsbruk och därför har ett skogsbestånd som ständigt växer. Ungefär 85 procent av det biobränsle som används i Sverige kommer från skogen. Går beslutet igenom i parlamentet kommer en stor del av de biobränslen vi idag framställer och använder att klassas som icke hållbara av EU. Något som givetvis är ett kraftigt hot mot marknaden där företag inom grön och hållbar energi verkar.

Framtidspotentialen för biobränslen har under åren skapat många entreprenörer och vitala företag som bidragit till att Sverige som land kunnat sätta ribban högt i arbetet för ett fossilfritt samhälle. Om miljöutskottets förslag röstas igenom i parlamentet 2018 kommer många av dem att få se såväl sina genomförda som planerade investeringar gå om intet. Det är inte bara ett slag mot våra högt satta klimatmål utan också ett slag mot en hel industri som tagit stora kliv i sin utveckling och gjort stor skillnad i arbetet för ett hållbart samhälle.

Sverige har som mål att vara fossiloberoende till år 2030. För att nå målet måste transportsektorn reducera sina koldioxidutsläpp med 70 procent, en omställning som är helt beroende av förnybara bränslen. Om förslaget röstas fram blir det svårt, för att inte säga omöjligt, för Sverige att nå målet.   

Det förslag som miljöutskottet lagt fram är ett tecken på stor okunskap. En okunskap som bottnar i rädsla för skogsskövling och minskad biologisk mångfald. Men det som är och länge har varit ett stort problem i Centraleuropa, gäller inte för Sverige. För varje träd som tas ner i Sverige planteras två nya och idag binder skogen dubbelt så mycket koldioxid som totalt släpps ut i Sverige. Biobaserade bränslen ingår i ett naturligt kretslopp. Bränslen från olja, kol och naturgas, bildar däremot fossil koldioxid när den förbränns. Den tillför atmosfären nya mängder koldioxid och är den stora boven i klimatdramat.

Sveriges gröna industrinäringar spelar en viktig roll i vårt nationella och internationella näringsliv. De spelar en stor roll för målet om ett fossilfritt Sverige och utgör framtiden för den svenska industrin. Därför behöver samtliga svenska EU-parlamentariker sprida kunskap om svenskt skogsbruk, dess innovationspotential och avgörande betydelse för de globala klimatproblemen.

De svenska parlamentarikerna måste göra allt de kan för att hitta en kompromiss som inte sätter de föreslagna käpparna i hjulet för utvecklingen av hållbara drivmedel och i förlängningen för den viktiga forskningen inom innovativa och hållbara lösningar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.