Debatt
Vinster i välfärden
23 augusti 2017 kl 11:42

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Hotet mot en trygg vård kommer från höger"

Ju längre debatten om vinster i välfärden rasar, desto mer tycks den förskjutas. Från att ha handlat om ett vinsttak, vilket är vad Reepalu föreslår, har den tack vare ihärdig lobbyverksamhet från höger, kommit att handla om ett helt och hållet påhittat vinstförbud.

Det här är en opinionstext

REPLIK I en debattartikel tar Liberalernas hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink det hela ett steg längre, när hon skriver om en ”socialistisk stopplag”.

På högern låter det som om Reepalus förslag vore ett totalt näringsförbud, ett komplett vinststopp som kommer att orsaka massnedläggningar och stampa ut all valfrihet. Detta stämmer helt enkelt inte.

Förslaget syftar inte till att stoppa någon privat vårdgivare från att bedriva sin verksamhet, och skulle inte heller få den effekten. Vinsttaket är ett hot mot vinstdrivande vårdföretagare och riskkapitalbolag som har utlandskonton i skatteparadis, inte mot den lokala läkarägda vårdcentralen. Här går den borgerliga logiken, som så ofta, inte ihop. Om du inte gör övervinster, och dessutom verkar i välfärden för att hjälpa människor, på vilket sätt hotar vinsttaket dig? Om du drivs av en genuin lust av att ge vård och utveckla din verksamhet, varför är det då ett problem att investera i den?

En central del av högerns karikatyr av vinsttaket är att det kommer leda till att sjukvård läggs ned. I mina öron bekräftar den retoriken bara bilden av en girig kapitalist som vill tjäna pengar på sjuka människor.

Det vårdbolag som lägger ned sin verksamhet på grund av det inte längre får ta ut maximal vinst var inte seriöst från början, utan bevisligen bara ute efter att tjäna pengar. Sådana bolag klarar välfärden sig utan.

Låt oss dessutom titta på Stockholm, där Anna Starbrink är med och styr. Under vems ledning läggs sjukvård ned egentligen? Under 2016 bommade Praktikertjänst igen BB Sophia, med katastrofala följder för förlossningsvården. Samma år lades Södra BB ned. I dag lever Stockholms förlossningsvård inte upp till hälso- och sjukvårdslagen, eftersom den inte förmår erbjuda stockholmarna trygg vård inom länets gränser.

Nej, den sjukvård som enligt Starbrink hotas är inte i dagsläget speciellt trygg, inte heller för de privata vårdbolagen. Hennes politik har ju med tvära kast ändrat både ersättningar och förutsättningar inom vårdvalen, så att privata vårdgivare inte alls upplever trygghet och kontinuitet. Detta resulterar i att vårdinrättningar öppnas och stängs över en natt.

I Stockholm har hela 15 stycken vårdcentraler i åratal bemannats helt av hyrläkare, vilket har negativ inverkan på kontinuiteten, väntetiderna och i förlängningen patientsäkerheten. Vårdval och privatiseringar har inte lett till varken kortare vårdköer eller ökad tillgänglighet.

Personalbristen är sjukvårdens största utmaning. Men de privata vårdgivarna har inte lika stor del som det offentliga när det gäller att ta emot elever och ordna verksamhetsförlagd utbildning. De har inte heller lika stort ansvar för forskning. Det håller inte längre att det offentliga ska dra det här lasset själv, särskilt inte i ett län som Stockholm där så stor del av vården är privatdriven. Det är sannolikt en bidragande orsak till personalbristen.

Men det tar inte Starbrink något ansvar för. Hennes övergripande ideologiska målsättning är att avveckla den offentliga vården helt och ombilda allt hon kommer åt till vårdval.

Hotet mot en jämlik, trygg och tillgänglig sjukvård kommer från höger, inte från vänster.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.