Debatt
Politiker
1 november 2018 kl 05:05

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Hot mot förtroendevalda är ett hot mot demokratin

Vi behöver ett förändrat samtalsklimat. Vi behöver en skärpt lagstiftning. Vi behöver förtroendevalda som känner sig trygga och inte tvingade att avgå på grund av hot, hat och våld, skriver Lena Micko och Anders Knape, SKL.

Det här är en opinionstext

En ny mandatperiod har tagit sin början och successivt tillsätts nu över 40 000 förtroendevalda på olika uppdrag runt om i kommuner, landsting och regioner. De har alla ansvar för att axla och värna medborgarnas förtroende för den lokala samhällsutvecklingen de fyra närmaste åren.

Med förtroendet följer också rätten att kunna syna, diskutera och ifrågasätta förtroendevaldas beslut och prioriteringar. Så långt är det en del av det politiska uppdraget. När det övergår till personangrepp, fysiska angrepp eller hot mot den förtroendevalda eller dennes närstående har något dock gått väldigt fel. Det är aldrig någonsin okej, men tyvärr en verklighet.

Hot, hat och våld ökar mot förtroendevalda. Det är en utveckling som måste få ett stopp. Förskjutningen av tonen i det demokratiska samtalet påverkar demokratin och har visat sig leda till självcensur, att inte våga ta obekväma beslut eller att inte vilja engagera sig politiskt.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), genomför i samarbete med regeringen, en satsning för att stödja och utveckla arbetet som kommuner, landsting och regioner gör för att förebygga och hantera situationen när förtroendevalda blir utsatta.

Under perioden 2016 till 2018 har vi hittills genomfört närmare 150 utbildningar för fullmäktige i kommuner, regioner eller landsting. Vi har även tagit fram en digital utbildning, en forskningsrapport och hållit ett antal populära webbinarier. Ytterligare rapporter, utbildningar och stöd är på gång. Under andra veckan i november släpper vi bland annat rapporten om hur ett antal förtroendevalda påverkats av att vara utsatta för hot och hat i sina uppdrag.

Vårt arbete har visat att det finns ett fortsatt stort behov av stöd i frågorna och att det finns mycket som behöver utvecklas för att ändra det hårda samtalsklimatet mot förtroendevalda.

  • Skärp lagstiftningen. Vi har länge påtalat att vår demokrati behöver en skärpt strafflagstiftning som stärker skyddet för förtroendevalda som utsätts för hot, hat och våld i sitt demokratiska uppdrag. Nu hoppas vi innerligt att den kommande regeringen (oavsett vilken) ska ro frågan i hamn – och det snabbt.
  • Anmäl. Det finns en tendens hos förtroendevalda att inte anmäla. Vi behöver göra upp med attityden att lite får man tåla. Uppdraget som förtroendevalda har bygger på att man kan, vill och vågar engagera sig. Rättsliga processer mot individer som trakasserar politiker är viktiga – inte minst för demokratins framtid.
  • Förändra attityder. Vi behöver arbeta hårt och målmedvetet med att förändra attityder och samtalston i det demokratiska samtalet. Det arbetet måste ske både nationellt, lokalt och hos förtroendevalda själva.   
  • Tydliggör ansvaret. Den kommande regeringen bör klargöra att kommuner, landsting och regioner har ansvar för att förtroendevalda ska kunna verka under trygga förhållanden enligt de intentioner som 2014 års Demokratiutredning föreslog skulle föras in i kommunallagen.
  • Utveckla det systematiska arbetet. I det systematiska arbetet är det viktigt att skapa metoder för att kartlägga och förutse risker i det politiska arbetet inom kommuner, regioner och landsting. Det är också viktigt att vid komplexa frågor ha dialog med medborgare i ett tidigt skede för att skapa tillit till beslutsprocesser.

Låt oss säkra en fungerande demokrati även i framtiden. Hot, hat och våld mot förtroendevalda är ett allvarligt hot mot vårt demokratiska system.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.