Höjd åldersgräns minskar rökning bland ungdomar

För 25 år sedan blev det förbjudet att röka på skolgårdar, men fortfarande visar studier att rökning är utbrett på landets gymnasieskolor, där ungefär var fjärde person röker. Rökning förekommer också på högstadieskolor, trots förbud. Här är det viktigt att skolorna är ständigt på tårna och kontinuerligt arbetar med att förbudet efterlevs.

Det är i dag lätt för unga att få tag på cigaretter. Hälften av gymnasiets elever får köpa cigaretter eftersom de fyllt 18 år och de som ännu inte har fyllt 18 år har skolkompisar som kan köpa.

Rökningen minskar generellt i samhället, men en kartläggning av trenden i Europa visar att utvecklingen bland unga flickor i åldern 11–15 år går åt motsatt håll. Det är allvarligt, då unga både är mer mottagliga för nikotinets beroendeframkallande effekter och då rökning är särskilt farligt för den som fortfarande växer. 

I Finland föreslår nu Social- och hälsovårdsministeriet att åldersgränsen för rökning ska höjas till 20 år. Enligt utredningen skulle särskilt ungdomar i åldern 15–17 år börja röka i mindre grad om åldersgränsen höjdes. Beräkningarna visar att med höjd åldersgräns till 21 år skulle 12 procent färre börja röka – och hela 16 procent färre om man höjer åldersgränsen till 25 år. Det som ändå talar för en åldersgräns på 20 år är att åldersgränsen då skulle harmoniera med den för alkoholinköp.

Men är det inte att inskränka den personliga friheten att begränsa möjligheten att köpa cigaretter för myndiga? En avvägning mot folkhälsoperspektiv måste göras. Rökning är den viktigaste enskilda riskfaktorn för cancer som individen själv kan undvika. Att röka dagligen leder till ökad risk för ett sextiotal olika sjukdomar, bland annat hjärt/kärl-sjukdomar och lungsjukdomar. 

Det är lätt att tro att Sverige ligger längst fram vad gäller arbetet mot tobak, men flera länder har tuffare lagstiftning. Däribland Norge som har lagstadgat ett förbud mot tobaksreklam i butiker och Island, som införde ett exponeringsförbud 2001. 

En viktig faktor är förändrade attityder i samhället. Fram till år 2005 röktes det fortfarande på de flesta kaféer och restauranger i Sverige, men sedan förbudet 2005 är det fullt naturligt för en rökare att gå utomhus för att röka.

Många arbetsgivare har vidare infört rökfri arbetstid, vilket i sin tur medför att många också slutar röka på fritiden.

Propositionen om en ny tobakslag flyttar fram positionerna med rökförbud på lekplatser, idrottsplatser, uteserveringar, busshållplatser och tågperronger. Därutöver föreslås tillståndsplikt för tobaksförsäljning och ett förbud att göra reklam för cigaretter i affärer och skyltfönster.

Lagens åtgärder är angelägna, men de begränsar inte möjligheterna för gymnasieungdomar att få tag i cigaretter. Vi kommer därför fortsatt att se både högstadie- och gymnasieelever att börja röka under sina skolår. Genom höjd åldersgräns skulle både möjligheterna för minderåriga att själva köpa cigaretter försvåras och möjligheten för de äldre kamraterna att sälja vidare minska. 

Oavsett vilken regering som tillträder framöver bör höjd åldersgräns för köp av cigaretter därför vara en fråga att gå vidare med.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.