Debatt
Kompetensförsörjning
2 oktober 2019 kl 10:31

Högre yrkesstatus krävs för att klara framtidens vård

I dag väljer männen bort vård och omsorg på grund av de uppenbart sämre villkoren i branschen. Vi uppmanar därför våra folkvalda politiker i kommuner och regioner att inse att vi inte kan klara kompetensförsörjningen om vi bara kan rekrytera ur halva befolkningen, skriver Jenny Wibacke ordförande för Ledarna inom vård och omsorg.

Det här är en opinionstext

Behovet av vård och omsorg ökar kraftigt. Andelen åldrande invånare växer samtidigt som medicinsk utveckling tillåter oss att även vid hög ålder behandla sjukdomar. I denna utveckling är den akuta bristen på personal ett stort hot.

Därför är det djupt oroväckande att kön fortfarande i hög grad styr skolelevers val av utbildning i ett av världens mest jämställda länder. Även efter stora satsningar och politiska mål för att uppnå en mer jämställd arbetsmarknad är det få män som jobbar inom vård och omsorg. Hälso- och sjukvård samt äldreomsorg tillhör de mest kvinnodominerade av alla arbetsområden; över 80 procent av medarbetare och chefer är kvinnor.

Ett stort forskningsprojekt vid Lunds universitet har undersökt varför unga fortfarande gör dessa könstypiska utbildningsval som leder till en könssegregerad arbetsmarknad. Forskarna träffade 2600 elever när de stod inför valet till gymnasium eller högskola.

En förklaring till ungdomarnas dragning till könstypiska utbildningar var status. De flesta ungdomar, av båda könen, ansåg att mål som hade med lön och status att göra var viktigare än mer altruistiska mål, som att hjälpa andra. Hög lön och status är en allt vanligare prioritering även för kvinnor enligt forskarna. Män var dock ännu lite mer intresserade av statusmål än kvinnor.

En rapport från fackförbundet Ledarna visar en oroväckande skillnad i lön och status mellan olika arbetsområden, genomgående till nackdel för de kvinnodominerade arbetsområdena:

  • Trots att cheferna inom vård och omsorg har mest utbildning och tungt ansvar över människors liv har de lägre löner och sämre villkor för att leda än chefer i samtliga andra arbetsområden.
  • Inom vård och omsorg är det inte ovanligt att det i praktiken blir chefen som byter glödlampa, hanterar krånglande datorer och utför enkel administration. Cheferna ser helt enkelt ingen annan utväg.

Det är uppenbart för alla att det inte är förknippat med status att arbeta inom vård och omsorg. Även om inte alla unga vill bli chefer så skapar detta motkrafter hos de dem att välja en framtid inom branschen.

Även myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterar i en ny rapport att det behövs ökad status för ledarskap. Det kan ibland vara svårt att få sökande med rätt kompetens till chefstjänster, och i vissa organisationer är det en hög omsättning på dessa positioner, skriver myndigheten.

Spelar det då någon roll att män och kvinnor väljer olika yrken? Ja, menar forskarna i Lund och hänvisar till att det blir ett samhällsproblem eftersom det ofta råder stor brist på arbetskraft inom typiska mans- respektive kvinnoyrken samtidigt som det finns arbetslöshet. Dessutom är det olyckligt ur ett individperspektiv eftersom många missar att överväga yrken som skulle passa dem utmärkt som individer.

Branschföreningen ”Ledarna inom Vård och Omsorg” organiserar 8 000 chefer. Vi uppmanar våra folkvalda politiker i kommuner och regioner att inse att vi inte kan klara kompetensförsörjningen om vi bara kan rekrytera ur halva befolkningen. Männen väljer bort vård och omsorg på grund av de uppenbart sämre villkoren här. Det är en myt att unga inte bryr sig om lön och status.

Det är dessutom varken hållbart eller värdigt att utnyttja kvinnors lojalitet till gamla och sjuka genom att fortsätta tillåta offentligfinansierad vård och omsorg att ha de allra sämsta chefsvillkoren.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.