Debatt
Arbetsmiljö
7 januari 2020 kl 05:05

Hög tid att genomlysa ljuset i skolan

Psykisk ohälsa och stress bland unga är ett stort problem i skolan. Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa i åldern 10–17 år ökat med över 100 procent senaste 10 åren. En av förklaringarna kan vara den undermåliga belysningen. Det är dags att anamma forskning och kunskap när det gäller ljusmiljöns betydelse för elevers hälsa och välbefinnande, skriver flera forskare och specialister.

Det här är en opinionstext

Mycket i dagens skolmiljö är bra men i debatten förbises ofta hur ljuset i skolor ska vara utformat för att elever och lärare ska må bra och orka prestera. Forskning visar att bristande tillgång till dagsljus i innemiljöer, liksom undermålig belysning, kan bidra till psykisk ohälsa, stress, sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Tre problem är särskilt framträdande: störande flimmer, bländning och avsaknad av dygnsrytmiskt ljus som tillgodoser hjärnan och kroppens fysiologiska behov. Icke-visuellt flimmer och bländning kan orsaka huvudvärk, stressymptom och dålig belysning kan leda till huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och sömnproblem.

I Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndighetens nyligen publicerade kunskapssammanställningar om dagsljusets påverkan på hälsa och prestation understryks att inomhusarbete och minskad utomhusvistelse ökar ohälsan i arbetslivet och att att elever som vistas i dagsljus under skoldagen har bättre hälsa än elever som inte gör det. Data från Stressforskningsinstitutet visar att hela 50 procent av alla som arbetar inomhus upplever trötthet, energibrist och försämrat humör under höst och vinter.

Upphandlingsmyndigheten betonar vikten av att välja energibesparande belysning i skolan. Frågor som berör dagsljus blir viktiga endast om det går att spara energi. Besluten baseras sällan på insikter om hjärnan och kroppens verkliga behov av ljus och påverkan på elevers hälsa och välbefinnande.

Ljusmiljöer som gynnar hälsa och inlärning är viktigt för alla elever. För barn med NPF (neuropsykiatriska funktionsvariationer som adhd, add och autism) kan undermålig belysning vara direkt plågsam. Forskare vid Medical Centre University i Amsterdam visade 2014 att 69 procent i en vuxengrupp med adhd är ljusöverkänsliga (har så kallad  fotofobi).

Beslutsfattare måste ta kunskapen om ljusets hälsopåverkan i beaktande och inte falla till föga för lösningar som är billigare i inköpsögonblicket, men som på sikt skapar personligt lidande, negativt minskar prestationsförmåga och som ökar onödiga samhällskostnader. För att sprida kunskapen om ljuspåverkan och omsätta den i praktiken, har flera forskare och specialister gått samman i den ideella och oberoende organisationen Ljusinitiativet. Ett mål är att bidra till ökad kunskap och medvetenhet om hur ljusmiljöer kan optimeras för att öka människors hälsa och välbefinnande. Sverige borde bli ett föregångsland med avseende på skolans arbetsmiljö – och mönsterbildande för andra arbetsmiljöer.

Vi anser att följande åtgärder bör göras. Kompetensen hos beställare av belysning i skolan måste öka. Vi måste anamma men också utvärdera ny teknik och kunskap så att barn och unga inte i onödan exponeras för undermåliga ljusmiljöer som orsakar ohälsa och koncentrationssvårigheter. Aktörer i skolan behöver verka för att göra en genomtänkt analys av ljuset och ta fram handlingsplaner, med särskilt fokus på individer som har särskilda behov.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 7 januari 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 7 januari 2020 kl 05:00

Skribenter

Björn Lindfors
ordförande, Ljusinitiativet
Arne Lowden
docent i psykologi, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet
Myriam Aries
professor i belysningsvetenskap, Högskolan i Jönköping
Thorbjörn Laike
professor i miljöpsykologi, fil. doktor i psykologi, Lunds universitet
Hillevi Hemphälä
tekn. doktor i arbetsmiljöteknik, synergonom och optiker, Lunds universitet
Suzanne de Laval
tekn. doktor i arkitektur, arkitekturanalys sthlm
Torbjörn Hägg
ergonom med inriktning synergonomi och belysning, AB Previa