Hög personalomsättning drabbar funktionsnedsatta

Frånvarande chefer, dåliga arbetsvillkor och underbemanning leder till stor personalomsättning i verksamheter för personer med funktionsnedsättningar. Detta påverkar deltagare i olika LSS-verksamheter som har personal runt sig stora delar av livet. Därför krävs en rad förändringar för att personer med utvecklingsstörning ska kunna få kontinuitet och kvalitet i sin vardag.

Det här är en opinionstext

Dela artikeln

min läsning

Funktionsnedsatta förtjänar högre livskvalitet i vardagen. Foto: Børge Sandnes/Colourbox

Daglig verksamhet och bostad för vuxna är de två största insatserna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. För att personer med utvecklingsstörning ska kunna leva som andra behövs stöd i hela deras livssituation. Personal i LSS-verksamhet behöver därför specifika kunskaper om såväl de diagnoser och funktionsnedsättningar som brukarna har som kunskaper om olika typer av arbetsmetoder. Detta omöjliggörs när personalomsättningen blir för stor.

Riksförbundet FUB anordnade under 2017 fem LSS-dagar runt om i Sverige. FUB:s medlemmar beskrev i workshoppar sina erfarenheter av bland annat daglig verksamhet och bostad för vuxna enligt LSS. Många berättade om den stora personalomsättningen. En kvinna beskrev situationen så här: "Det var fyra olika chefer på fyra år och 37 olika anställda i gruppbostaden". Situationen bekräftas av en rapport från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) från 2015. Där konstaterar myndigheten att personalomsättningen är stor i flera kommuner.

Vi identifierar flera anledningar till den stora personalomsättningen, bland annat personalens arbetsvillkor. Avsaknad av enhetlig grundutbildning och bristande kompetensutveckling medför osäkerhet i arbetet och dålig arbetsmiljö. Vi ser dessutom en ökande tendens att använda deltidsanställningar, med hänvisning till att det underlättar schemaläggningen.

En annan omständighet som påverkar kvaliteten är att enhetschefen, som på grund av att hen ansvarar för upp till fyra olika verksamheter, därigenom i princip aldrig är på plats. FUB anser att chefen, som är den enda som behöver ha specifik utbildning inom området, behöver finnas på arbetsplatsen dagligen för att arbetsleda personalen. Av IVO:s tillsynsrapport från 2015 framgår det att hälften av föreståndarna har ansvar för två eller flera gruppbostäder. Inget tyder på någon förbättring. Färre enheter per chef skulle möjliggöra en mer dräglig arbetssituation och kanske medföra att chefsomsättningen minskade.

Deltagare i olika LSS-verksamheter har personal runt sig stora delar av livet. En viktig förutsättning för stöd och service med kvalitet är kontinuitet i stödet, en stabil personalgrupp med en närvarande och tydlig arbetsledning. Minskad personalomsättning leder till större kontinuitet och högre kvalitet i verksamheten.

Riksförbundet FUB föreslår följande åtgärder för att minska personalomsättningen i LSS-verksamheter:

att Socialstyrelsen ges i uppdrag att utfärda bindande föreskrifter rörande personalkompetens och bemanning
att regeringen satsar medel för ett kunskapslyft för baspersonal inom LSS-verksamhet
att enhetliga titlar inom LSS-verksamhet införs
att SKL och fackförbundet Kommunal enas om bättre arbetsvillkor för LSS-personal där alla som vill ges rätt till heltidsanställningar
att antalet verksamheter per chef minskar för ökad närvaro och arbetsledning i varje verksamhet

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.