Skola

Höj statusen för alla som jobbar i skolan

För att vända den dystra utvecklingen av resultaten i skolan måste inte bara läraryrket värderas upp och få höjd status. Samhället, och skolan, måste värna om alla de viktiga professionerna som i dag samverkar i skolan. Det skriver en grupp studerandeförbund i ett samlat upprop.

De rykande färska resultaten från PISA 2012 visar på fortsatta kunskapstapp och resultatförsämringar i svensk skola. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen i hela OECD. Skolverket som ansvarar för bedömningen anser att stora systemfel ligger bakom.

Vi håller med. En slående utveckling är att skolan inte längre värdesätter professionalism på samma sätt som tidigare. Skolan består av många professioner. Tillsammans med lärarna är det de som måste vända den svenska skolans dystra och allvarliga resultatutveckling.

Vi företräder de studenter som valt utbildningar som i många fall leder till en professionell karriär i skolan. Det handlar om lärare, läkare, psykologer, kuratorer, studie- och yrkesvägledare och skolbibliotekarier, där alla har sina säregna kompetenser och ansvar. Det är först när vi satsar på alla dessa professioner som skolan kan fungera som en helhet.

Skolforskaren John Hattie slår fast att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas studieframgångar. Läraren ska fokusera på undervisning. Genom bland annat kollegialt lärande och formativ bedömning kan skollagens krav på att varje elev ska nå sin fulla potential uppfyllas. Det kräver att läraren får ägna tid och energi åt just undervisningen. Och då måste andra professioner finnas på plats.

Att Sverige tappar i läsförståelse är allvarligt. Lärarna står nu inför den grannlaga uppgiften att få elever att läsa mer och intressera sig för läsning. Samtidigt visar Kungliga bibliotekets statistik att var sjätte elev saknar skolbibliotek. Det är alarmerande. Bibliotek och skolbibliotekarier är, tillsammans med lärare, avgörande för att få eleverna att läsa och förbättra sin läsförståelse och för att stärka elevernas digitala kompetens.

Att psykosociala problem i studiemiljön har ökat dramatiskt, påverkar både klassrumssituationen och förutsättningar för lärande dramatiskt. När lärare måste hantera psykosociala problem som man inte har kompetens för försvinner värdefull undervisningstid samtidigt som elever inte får den elevhälsa de har lagstadgad rätt till.

Enligt en Novus-undersökning bland skolkuratorer, som gjorts på uppdrag av Akademikerförbundet SSR, lider många elever av psykisk ohälsa samtidigt som skolhälsovården är överbelastad och underbemannad. OECD riktade i våras också kritik mot just skolhälsovården i Sverige. Den brister genom att elever inte får träffa läkare, psykologer och kuratorer i den utsträckning som skollagen faktiskt kräver. Det finns för få anställda och det görs inga regelbundna kontroller av elever för att upptäcka ohälsa i ett tidigt skede. Kopplingen mellan skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin blir av naturliga skäl lidande.

En tidsbegränsad statlig satsning har visserligen gjorts för att tillföra elevhälsan resurser. Målet var att nyanställa 1000 personer på högstadie- och gymnasieskolor. I realiteten har det fram till 2012 inneburit 79 skolsköterskor, 123 skolkuratorer och 16 skolpsykologer. Siffrorna talar sitt tydliga språk: kommunerna behöver ta ett större ansvar för att utnyttja de pengar som finns, men det behövs också en trygg finansiering på lång sikt. Resurstillskotten måste gå från tidsbegränsade till att bli permanenta.

Det är skolans alla professioner tillsammans som måste värnas för att vända den dystra och allvarliga resultatutveckling som Sverige uppvisar!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.