Debatt
Civilsamhället
16 juni 2016 kl 10:56

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

”Höj statsbidraget till civilsamhällets unga”

En normalstor ungdomsorganisation har sedan 2006 förlorat en fjärdedel av statsbidraget. I en tid där vårt samhälle står inför många utmaningar är det viktigt att erkänna civilsamhällets roll – inte bara kortsiktigt utan också på lång sikt. Det är dags att höja statsbidraget till ungdomsorganisationer.

Det här är en opinionstext

Emil Gustavsson
ordförande Sveriges Elevkårer

I Sverige är närmare 40 procent av befolkningen aktiva i minst en förening och nästan 80 procent är medlemmar. Föreningslivet och civilsamhället har en central roll i demokratin. Det kan fånga upp, inspirera, och organisera intressen och sedan företräda dessa intressen gentemot makthavare.

I 2014 års demokratiutredning, som nyligen överräcktes till statsrådet Alice Bah Kuhnke, slås det fast att ”ett starkt och självständigt civilsamhälle är en grundbult i ett demokratiskt samhälle”. Detta gäller givetvis också det unga civilsamhället.

Under det senaste decenniet har samhället dock skapat allt sämre förutsättningar för det unga civilsamhället. Sedan 2006 har statsbidraget i stort sett varit oförändrat.

2016 var elfte året i rad, med ett undantag, som antalet organisationer som beviljas statsbidrag ökade. Det innebär att fler ska dela på kakan. För Sveriges Elevkårers räkning innebär detta att trots att vi växte från att organisera 64 000 elever till 82 000 så fick vi lika mycket i bidrag. Incitamenten för att växa är därmed obefintligt – något som bör vara ambitionen för varje organisation i civilsamhället.

Vi har som målsättning att till 2020 organisera 130 000 gymnasieelever. Men om anslaget för statsbidraget inte ökar så kommer vi tvingas att skära ned på kvaliteten i den verksamhet som vi dagligen bedriver för alla dessa elever. Detta är en olycklig utveckling.

För vi gör skillnad. 2015 gav vi 300 styrelseutbildningar till våra medlemmar och totalt levererade vi över 10 000 utbildningstimmar till elever som är aktiva i elevkårer. Vi ser också att vårt stöd gör skillnad. I april månad lanserade vi en rapport där rektorer och elever fått ge sin syn på elevkårer.

Två centrala resultat är att såväl elever som rektorer uppger att det arrangeras aktiviteter av elevkårerna på de skolor de finns och aktiviteterna uppmuntras också av skolledningen. Samma tendens ser vi inte på de skolor där det saknas elevkår.

Ett, bland många, bra exempel på aktiviteter som anordnas av elevkårer är när Gunnillakåren i Göteborg organiserade en fadderverksamhet för nyanlända elever. Detta för att förbättra integrationen och skapa en brygga elever emellan.

Det finns många utmaningar i vårt samhälle. För att möta dem spelar civilsamhället en avgörande roll. Sveriges Elevkårers verksamhet är ett exempel på just detta.

Det är dags att regeringen erkänner detta arbete och ser till att skapa långsiktiga förutsättningar för det unga civilsamhället. Det är dags att damma av det statsbidrag som gett ungdomsorganisationer allt sämre förutsättningar under de senaste åren. Det skulle vara bra för Sverige och sända en signal om civilsamhället viktiga roll.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 16 juni 2016 kl 10:56

Skribent

Emil Gustavsson
ordförande Sveriges Elevkårer