Tillväxt fel väg? Hela debatten

Högst relevant studera alternativ till tillväxt

Det finns gränser för hur mycket vi kan tömma vårt naturkapital utan att äventyra förutsättningarna för vårt eget och ekosystemens långsiktiga välbefinnande. Alternativ till ett system som bygger på ökad ekonomisk tillväxt är högst relevant för forskare att ta sig an.

Replik. Jonas Frycklund från Svenskt Näringsliv ifrågasätter, i sin replik på vår debattartikel, vår forskning om hållbar samhällsbyggnad bortom BNP-tillväxt. 

Vi välkomnar hans inlägg i debatten och menar att det tydligt visar på relevansen av vårt projekt. Frycklund menar att det finns en risk att utebliven tillväxt kan få negativa konsekvenser och det är vi överens med honom om. Vilka konsekvenserna blir beror på om vi blundar för riskerna eller analyserar vad vi kan göra för att undvika dem.

Frycklund konstaterar att tillväxten per capita i Sverige just nu är låg och att det finns prognoser som pekar på att den kan bli negativ. Vi ser också att det kan hända. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning är ett skäl. Klimatförändringar och andra miljöeffekter kan också leda till minskad tillväxt. 

OECD räknar i sina långtidsscenarier med lägre ekonomisk tillväxt utan att ha tagit hänsyn till exempelvis klimatförändringar. Detta är alltså en risk och det finns redan i dag många svenska kommuner som sedan länge befinner sig i en situation med vikande eller låg tillväxt.

Vi är fullt medvetna om att utebliven tillväxt i ett samhälle som bygger på en tillväxtpolitik sannolikt innebär att sociala mål och värden kommer i skymundan och att de negativa konsekvenser som Frycklund påtalar skulle kunna realiseras. 

Just därför är det extra viktigt att undersöka hur vi kan nå viktiga samhällsmål om en sådan ekonomisk situation skulle permanentas. Hur når vi sociala och miljömässiga mål i ett samhälle utan fortsatt BNP-tillväxt? Vad finns det för risker i till exempel de finansiella systemen som olika aktörer kan behöva fundera på?

Frycklund menar att en blotta i vår forskning är att vi helt missat ett scenario, nämligen det som beskriver möjliga negativa konsekvenser av nolltillväxt. Det scenariot menar vi är i högsta grad närvarande i både forskning och debatt. Policy och planering utgår i hög grad från fortsatt tillväxt och de negativa konsekvenser som kan uppstå om den uteblir. 

Vi vill nyansera och lägga till fler bilder till detta scenario för att tillföra perspektiv som är mycket dåligt belysta, närmast tabubelagda, och just därför viktiga att utforska.

Under de senaste 50 åren har människorna förändrat ekosystemen snabbare och mer genomgripande än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Det finns gränser för hur mycket vi kan tömma vårt naturkapital utan att äventyra förutsättningarna för vårt eget och ekosystemens långsiktiga välbefinnande. 

Tillväxten har varit ett medel för att göra oss i Sverige välmående i jämförelse med de 900 miljoner människor som lever i extrem fattigdom, på under 2 dollar per dag. För dessa människor behövs tillväxt som ett medel. 

Men är tillväxt det självklara medlet för välstånd i Sverige även i framtiden? Är det motiverat att fokusera på tillväxt som mål och inte på vad vi vill att den ska åstadkomma? Vi menar att alternativ till ett ekonomiskt system som bygger på ökad ekonomisk tillväxt är högst relevant för forskare att ta sig an, och framtidsscenarier fungerar som ett verktyg för att kunna diskutera olika perspektiv även bortom nuvarande antaganden om fortsatt BNP-tillväxt. 

Vi ägnar inte dagarna åt att fundera på hur vi ska bli av med den ekonomiska tillväxten, som Jonas Frycklund påstår, däremot ägnar vi tid åt att forska om hur vi kan uppnå ett hållbart samhälle även om tillväxten uteblir samt åt att utforska flera olika möjliga inriktningar, vilket behövs i en oviss framtid. 

Vi vill inte avfärda någon kritik utan snarare utsätta scenarierna för kritik, för att kunna lära av kritiken om vilka strategier som kan fungera och inte, och under vilka förutsättningar. 

Vi välkomnar diskussionen om ett framtida samhälle där ekonomin kan vara ett medel för att uppnå de mål vi som samhälle sätter upp inom socialt och ekologiskt hållbara ramar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.