Ekonomi

Hjärnsjukdomar kostar oss 165 miljarder per år

Hjärnsjukdomar kostar samhället mångmiljardbelopp och kostnaden ökar för varje år som går. Men endast en tusendel av den summan satsas på att utveckla effektivare läkemedel och bättre behandlingsmetoder, visar en kartläggning som Hjärnfonden gjort. Nu måste forskningen inom dessa områden öka, skriver Gunilla Steinwall och Kjell-Olof Feldt med flera.

Mer än var tredje svensk drabbas någon gång i livet av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. Stroke, migrän, Alzheimers sjukdom, ADHD, depression, psykisk ohälsa och anorexi är några exempel.  Var tionde barn som föds i Sverige har någon form av hjärndiagnos, som autism, dyslexi eller ADHD. Och andelen 16–24-åringar som lider av psykiska besvär och depression har tredubblats på tjugo år.

I dag lider drygt 110 000 svenskar av en demenssjukdom och i framtiden räknar man med att varannan svensk förr eller senare kommer att drabbas av demens. En anledning är att vi lever allt längre, och att våra hjärnor därför har längre tid på sig att utveckla sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

I en nyutkommen rapport har Hjärnfonden räknat på hur mycket hjärnsjukdomarna kostar varje år. Vår genomgång visar att samhällskostnaderna för dessa diagnoser är enorma. Hjärnsjukdomarna kostar samhället 165 miljarder kronor per år , vilket är mer än avsättningarna till tjänstepensionssystemet. Det är också tre gånger så mycket som fetma , nästan fyra gånger så mycket som hjärt-kärlsjukdomar , och fem gånger så mycket som cancer – alla sorters cancer tillsammans . Om man listar de vanligaste anledningarna till förlorade friskår är 8 av 10 hjärnsjukdomar. 

Var 17:e minut får någon i Sverige stroke. Cirka 30 000 personer drabbas varje år - kostnaden för samhället, 12,4 miljarder. Beroendesjukdomar drabbar 277 000 svenskar och kostar samhället 13,7 miljarder kronor per år. Nästan 90 000 svenskar drabbas av psykotiska störningar, något som kostar 18,1 miljarder kronor årligen. Listan kan göras längre - kostnaden för Parkinsons sjukdom, 1,7 miljarder per år. Psykiska funktionsnedsättningar, 9 miljarder årligen och kostnaden för depression och bipolär sjukdom, 21,3 miljarder per år.

Förutom kostnader för behandling och rehabilitering medför hjärnsjukdomarna uteblivna inkomster – för den drabbade, för den drabbades anhöriga och för staten. 40 procent av alla sjukskrivningar beror på symtom som depression och ångest, enligt OECD. 1,2 miljoner svenskar drabbas av ångest varje år. Kostnaden för samhället: 14 miljarder kronor . 

Och det ser ut att bli värre eftersom hjärnsjukdomar blir vanligare och/eller identifieras i större utsträckning. Psykisk ohälsa bland unga har till exempel tredubblats på 20 år. Och demens är i dag en av de vanligaste dödsorsakerna - fler svenskar avlider i demens än i cancer, enligt Socialstyrelsens statistik.

Kostnaderna för hjärnsjukdomar kommer med andra ord att öka. Så hur stora är de statliga anslagen och privata donationerna till hjärnforskning? Enligt en sammanställning gjord av Hjärnfonden rör det sig om 150 miljoner kronor årligen, eller 16 kronor per svensk  som vi lägger gemensamt på att utveckla effektivare läkemedel, bättre behandlingsmetoder och säkrare diagnoser. Det är knappt en tusendel av vad hjärnsjukdomarna kostar. Hjärnforskningen är alltså märkligt lågprioriterad utifrån ett rent ekonomiskt perspektiv. Ännu märkligare är de låga anslagen om man ser till det mänskliga, ofta livslånga, lidandet som hjärnsjukdomarna orsakar och som inte går att räkna i kronor och ören.

Det är i år 20 år sedan Hjärnfonden bildades för att finansiera forskning som ökar vår kunskap om hur hjärnan fungerar och hur dess sjukdomar kan botas. Sedan dess har vår kunskap om hjärnan växt explosionsartat – uppskattningsvis 90 procent av det vi vet om hjärnan har vi lärt oss under dessa år. Vi står nu inför viktiga genombrott på många områden, men vi är oroliga över utvecklingen. Det behövs mer forskning, men stödet till våra forskare är inte i närheten av att täcka den forskning som är nödvändig om vi ska kunna minska den hjärnrelaterade ohälsan.

Utomlands har man insett vikten av hjärnforskning och satsar inom flera stora forskningsprojekt, bland annat det europeiska The Human Brain Project. Även G8-länderna satsar gemensamt på hjärnforskning och deras tidigare forskningssatsningar kring bland annat HIV/AIDS visar att man kan nå viktiga resultat som för utvecklingen framåt. Vi vet att hjärnforskning är kostsam, men utifrån den utveckling vi ser i framtiden kommer det att kosta ännu mer att låta bli. 

Svensk hjärnforskning är internationellt framstående men samtidigt gravt underfinansierad. För att bibehålla och förstärka denna för vår hälsa så viktiga forskning bildades Hjärnfonden för 20 år sedan. Totalt har fonden delat ut närmare 300 miljoner i anslag till forskning. Tyvärr räcker dessa cirka 15 miljoner/år inte långt. Vid senaste ansökningsgenomgång kunde Hjärnfonden endast bevilja 33 av 317 forskare anslag. 

Vi är allvarligt oroade över den situation som råder och kräver ett ändrat synsätt där svenska politiker i samsyn ser till att vi får nya långsiktiga satsningar på hjärnforskning. För att nå målet om en förbättrad folkhälsa behöver hjärnforskning på alla nivåer, från grundforskning till patientnära forskning, ökat stöd. Endast så kan vi minska lidandet och kostnaderna för hjärnrelaterad ohälsa.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.