I Göteborg råder en enorm brist på utbildade pedagoger inom förskolan. Kommunen behöver anställa 3 000 förskollärare och lika många barnskötare och Göteborg får allt svårare att klara de mest elementära kraven på en förskola (Dagens Samhälle). Barnens utbildning blir lidande och på många håll i landet ökas barngruppernas storlek för att täcka upp för bristen på utbildade pedagoger.
Lösningen som hittills har använts är att kommunerna bygger stora förskolor, barnfabriker, där hundratals barn ska tillbringa sina dagar. För att slippa besvärliga diskussioner om barngruppernas storlek används begrepp som ”hustal”, ”hemvist” eller ”enhet” i stället för avdelning, som ju annars är det vedertagna begreppet. Sett i det perspektivet är det inte så konstigt att regeringens och Skolverkets satsning på mindre barngrupper bara har fått marginella effekter.
Läs också nyheten
För att lösa bristen på utbildade pedagoger vill man nu i Göteborg införa begreppet ”förskoleassistent”, en tjänst för outbildad personal som enligt förslaget ska ”förbereda inför måltider och utflykter, sköta viss städning och att öppna och stänga då det är färre barn på plats. Det ska ge barnskötare och förskollärare större möjligheter att arbeta direkt med barnen och planera verksamheten”.
Det handlar alltså inte om att tillföra kompetens eller utbildad personal, utan man vill ersätta begreppet ”outbildad personal” med något man anser låter bättre. Dessutom slipper man tillföra några extra resurser. Detta är emellertid inte unikt för Göteborg. I flera kommuner har man redan infört nya tjänster som "outbildad förskollärare” eller "förskollärare med kommunal behörighet" för personer som anställs som förskollärare, men som saknar förskollärarlegitimation.
Kommunerna skapar inget annat än potemkinkulisser. Man skönmålar och skapar en bild av att alla vakanta tjänster har tillsatts. Men outbildad personal, oavsett vad den kallas, kan inte på något sätt lösa bristen på legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare.
Dessutom uppstår ytterligare förvirring i hur man jämför kvaliteten mellan offentliga och fristående förskolor. Kommunerna tycks ha möjlighet att döpa tjänster till vad de vill, medan de fria förskolorna har att rätta sig efter de vedertagna begreppen: förskollärare, barnskötare och outbildad personal. Hur skulle kommunerna ställa sig till begrepp som exempelvis FSO-förskollärare eller förskollärare med FSO-legitimation?
Läs också Debattartikeln
Att arbeta i förskolan med våra minsta medborgare ska handla om en vilja att vara med och forma framtiden. Hittepå-benämningar döljer inte den enorma brist på utbildad personal som råder, oavsett om förskolan är kommunal eller fristående. Låt oss kalla saker vid deras rätta namn och i stället använda vår kreativitet till att hitta gemensamma och hållbara lösningar som gör jobben i förskolan lockande. Vi måste få fler engagerade människor som söker sig till förskolan.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
