Debatt
Hemlöshet
26 november 2019 kl 04:55

Kostnaderna skenar när fler nyanlända blir hemlösa

Kommunernas kostnader för hemlöshet ökar kraftigt, och de nyanlända är överrepresenterade. Nästa år riskerar 2 700 nyanlända att bli hemlösa bara i Göteborg. Sveriges kommuner står snart inför en såväl ekonomisk som social kris, skriver den bostadspolitiska experten Linda Jonsson. 

Det här är en opinionstext

Hemlösheten ökar och kostnaderna skenar. Framförallt är det antalet hemlösa utan vårdbehov som ökar och de nyanlända är överrepresenterade. I Malmö är till exempel cirka 60 procent av de hemlösa födda utomlands och ungefär hälften av dem har bott i Sverige i mindre än tre år.

I Malmö har stadens kostnader för boende till hemlösa gått från 260 miljoner kronor 2015 till 600 miljoner kronor 2018. Samma kostnadsutveckling syns också i till exempel Göteborg. Där har kostnaden för boende till hemlösa ökat från 400 miljoner kronor 2011 till 1 miljard kronor 2018.

Läs också debattartikeln 

När någon kommer till Sverige som asylsökande erbjuder samhället boende, så även initialt när uppehållstillstånd beviljats. Tanken är att personen efter det ska kunna lösa sin boendesituation på egen hand. Men nyckeln till bostadsmarknaden är jobb och att etablera sig i Sverige tar tid. Speciellt för personer som kommer från länder utanför Europa vilket en allt större del av de nyanlända gör. Det är uppenbart att både arbetsmarknadspolitiken och integrationspolitiken har misslyckats.

Som en följd av de ökade kostnaderna och nya domar som förtydligat socialtjänstens roll ändrade både Malmö och Göteborgs stad sina riktlinjer i maj i år. Av Veidekkes nya rapport, Från nyanländ till hemlös, framgår att de som är hemlösa till följd av bostadsbrist eller ekonomiska skäl numer hänvisas till akutboenden och får sitt behov prövat varje dag, eller varje vecka om det rör sig om en barnfamilj.

Den nya tolkningen av socialtjänstlagen ändrar i praktiken villkoren för de hemlösa dramatiskt.

När vuxna tvingas flytta runt mellan osäkra akutlösningar hamnar de ännu längre från arbetsmarknaden och hemlösheten riskerar därmed att cementeras. För de barn som lever i hemlöshet innebär detta att de varje vecka tvingas packa ihop sina leksaker och skolböcker för att flytta till ett nytt tillfälligt boende. Vardagliga saker som att ta med kompisar hem efter skolan blir svårt men framförallt skapas otrygghet och stress. Därtill är dessa akutlösningar dyra.  

Läs också artikeln

De nya riktlinjerna i Malmö och Göteborg har fått antalet hemlösa i kommunerna att sjunka, men de ekonomiska och sociala konsekvenserna är än så länge okända. Med tanke på att det råder bostadsbrist både i Malmö och Göteborg är det rimligt att anta att många har löst sin situation genom svartkontrakt, alternativt har flyttat in hos vänner och släktingar vilket troligen ökat trångboddheten.

De nya riktlinjerna skapar incitament men inte förutsättningar för de hemlösa att lösa sin situation på ett bra sätt. Integrationen måste bli bättre och i stället för plötsliga nedskärningar av stödet till hemlösa bör stödet följa en kommunicerad plan där det trappas av på sikt och stora krav på motprestation ställs.

Det är tydligt att politikerna saknar en idé om hur detta ska lösas på ett långsiktigt hållbart sätt. Såväl kommunala som nationella politiker behöver skyndsamt ta sig an flera principiella frågor. Vad kan man egentligen förvänta sig för stöd som hemlös i ett välfärdsland som Sverige, hur kan det erbjudas på ett kostnadseffektivt sätt och vem ska stå för den slutgiltiga notan?

Många av de nyanlända som blivit kommunanvisade kommer inom kort att stå utan etableringsstöd och riskerar därmed att hamna i hemlöshet. Bara i Göteborg är det 2 700 nyanlända som riskerar att bli hemlösa under 2020 när de tillfälliga kontrakt som de fått till följd av anvisningslagen löper ut.

Om politikerna inte tar denna fråga på allvar och agerar riskerar Sveriges kommuner snart att stå inför en såväl ekonomisk som social kris.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.