”Heltid som norm är en jämställdhetsfråga”

REPLIK Det skiljer 3,6 miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden. Huvudorsaken är att betydligt fler kvinnor arbetar deltid. Omkring 40 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor i Sverige finns i kommuner, landsting och regioner. Inom vård, skola och omsorg, där kvinnor utgör 80 procent av medarbetarna, är deltidsarbetet mycket utbrett.

Många av dessa kvinnor känner sig tvingade till att arbeta deltid eftersom de ofta tar ett större ansvar för hushållsarbetet. För att hinna hämta och lämna barnen på förskolan, handla och laga middag till familjen så blir deltidsarbete en lösning för att få vardagen att gå ihop.

För männen på svensk arbetsmarknad är det däremot närmast en självklarhet att arbeta heltid. Det är ofta inte ens socialt accepterat att arbeta deltid. Bland män är heltid redan norm. Varför ska kvinnor inte ha samma möjligheter? För att kvinnor och män ska bli mer jämställda på arbetsmarknaden måste kvinnor ha samma förutsättningar. Kvinnor måste kunna arbeta heltid i samma utsträckning som män.

Per Kågesons lösning på att minska jämställdhetsgapet är uppenbarligen att kvinnorna ska arbeta mindre. I ett längre perspektiv får detta förödande konsekvenser på ett individuellt plan för många kvinnor. Deltidsarbete innebär mindre i lön varje månad och på sikt en lägre pension. Risken för att kvinnor i detta läge hamnar i en beroendeställning till sina oftast heltidsarbetande män är såklart uppenbar.

Per Kågeson lyfter fram Nederländerna som ett bra exempel. Det är högst förvånande. I Holland sysselsätts hemmafruar inom omsorgen utan betalning - och så har det varit länge - eftersom det är vanligt med bara en inkomst per hushåll. Den danska sociologiprofessorn Gösta Esping Andersen framhåller också Nederländerna som ett exempel på ett samhälle där kvinnor verkar fastna i deltidsarbete. Esping Andersen ser heltidsarbete som avgörande för ökad jämställdhet:

”Om en kvinna har en fot på arbetsmarknaden och en fot kvar i hemmet definieras hon både av omvärlden och sig själv som en kombination mellan hemmafru och yrkesarbetande. Då kommer hon fortfarande att ha huvudansvaret för familjen.”

Att fler kvinnor arbetar heltid utgör därför en möjlighet för många kvinnor att ta större makt över sin egen livssituation. Heltid som norm – för både kvinnor och män – bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad och i förlängningen också ett mer jämställt samhälle.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.