SKL och Kommunal har en gemensam kampanj för att få fler att arbeta heltid inom välfärdssektorn. Personalbehov och jämställdhet anges som motiv. Kommunals ordförande Tobias Baudin betonar att heltid måste vara norm för alla.
Aktörerna bortser från att nästan två av tre deltidsarbetande har gjort ett frivilligt val. Det är särskilt markant bland småbarnsföräldrar. Nästan hälften av mammorna arbetar deltid. Trots det ser vi en skenande psykisk ohälsa bland kvinnor i åldrarna 30-45 år. Flertalet är anställda i offentlig sektor. Mest omfattande är sjukskrivningarna bland kvinnor som tillhör LO-förbund, till exempel barnskötare och vårdbiträden.
Att ännu mer arbete skulle vara en lösning på deras problem är ett hån.
En rad opinionsmätningar och medlemsenkäter, flera av dem beställda av fackförbund, visar ett stort behov av kortare arbetstid och förlängd föräldraledighet. Stödet är störst inom LO-grupperna och bland kvinnor. Unionen redovisar i Föräldravänligt arbetsliv 2016 att 48 procent av de tillfrågade kvinnorna och 19 procent av männen jobbar deltid för att få ihop livspusslet. TCO genomförde förra året en enkät som visar att övertid fördubblar den arbetsrelaterade ohälsan bland heltidsanställda medlemmar. Det råder ingen tvekan om att arbetstiden spelar roll för stressade människor som har svårt att få familjepusslet att gå ihop.
I sin doktorsavhandling fann Hrafnhildur Gunnarsdottir att psykisk ohälsa är dubbelt så vanligt bland barn till tidspressade föräldrar jämfört med andra barn. I en undersökning utförd av BRIS önskar fyra av fem sjuåringar mer tid med sina föräldrar. I en enkät som Kommunalarbetaren riktade till 2 700 barnskötare svarade 67 procent att de upplever att flertalet barn tillbringar för många timmar i förskolan och att det leder till fler konflikter och till att barnen är för trötta för att delta i aktiviteter. Hur kan förskolan, som har bland de högsta sjukskrivningstalen hos vuxna, anses vara så bra för de minsta under så långa ”arbetsdagar”?
I Nederländerna finns ett utbrett ideal om delat föräldraskap där båda jobbar 75 procent under småbarnstiden. Lagstiftningen ger rätt till deltid, men deltidsanställda har rätt att gå upp till heltid om inte arbetsgivaren kan visa att det skulle få orimliga konsekvenser. Föräldrarnas reducerade arbetstid har lett till att deltidsvistelse i förskolan är mycket vanligare i än Sverige.
Jag föreslår i den nyutkomna boken Jämställda – men inte på mannens villkor och barnens bekostnad (Hjalmarson & Högbergs Förlag) införande av partiell medborgarlön till föräldrar som väljer att arbeta deltid under småbarnsåren. Den som arbetar sex timmar per dag skulle kunna få ett bidrag på knappt 80 procent av lönen för mellanskillnaden mot heltid. Reformen får dubbel effekt på jämställdheten. Dels får kvinnor som redan arbetar deltid ekonomisk kompensation och fler pensionspoäng, dels ökar sannolikheten för att också många småbarnspappor ska välja lång deltid framför heltid.
Därtill behöver föräldraförsäkringen utvidgas till 24 månader så att barnen får en lugnare start och hinner utveckla god anknytning till sina föräldrar. Längre tid är också en förutsättning för att öka antalet icke-överlåtbara månader till en tredjedel utan att detta går ut över de ekonomiskt svagaste och mest utsatta kvinnorna. De tvingas annars att vara hemma utan ersättning när män vägrar att ta heltidsansvar för barn vid 7 månaders ålder.
SKL och Kommunal bör stödja medarbetarna/medlemmarna och inte söka göra heltid till norm för småbarnsföräldrar!
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
