Bostäder

Hellre höjt bostadsbidrag än svenska socialbostäder

Bostadsbristen i Sverige drabbar i första hand hushåll med svag ekonomi. Socialbostäder lyfts ofta som en tänkbar lösning. Men de riskerar att skapa inlåsningseffekter och utgöra hinder för människor att arbete. I stället behövs andra reformer som kan leda till ökat bostadsbyggande, menar representanter för Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO). 

På torsdag anordnar SKL en heldag med fokus på hur målet om bostäder till alla ska uppnås. Det allmänna ska trygga rätten till bostad. 

Enligt Boverkets senaste enkät till kommunerna blev svaret att det råder brist på bostäder i 243 kommuner och att det som saknas allra mest är hyresbostäder. Att lösa det är inte helt enkelt. Bostadsbristen drabbar i första hand hushåll med svag ekonomi. Det är de som oftast har svårt att klara hyran i en nybyggd lägenhet och de har inte råd att köpa en bostad.

Allt oftare lyfts socialbostäder fram som en lösning för ekonomiskt svaga grupper. Argumentet är ofta att det är något som finns i flera andra länder. Det fungerar på olika sätt i olika länder, men en gemensam nämnare är att det handlar om särskilda bostäder avsedda för låginkomsttagare. Hushållets inkomst måste ligga under en viss nivå och hyran är subventionerad av staten eller kommunen. Kostnaden för dess länder ligger i vissa fall kring en procent av BNP.

Men att bygga särskilda hus eller reservera lägenheter för låginkomsttagare är inte lösningen på dagens utmaningar. Det blir dyrt för samhället att subventionera dessa bostäder och det skulle kräva ett omfattande regelverk samt en kostsam kontrollapparat. Enskilda människor och familjer som bor i sådana bostäder riskerar att bli utpekade som fattiga som inte klarar sig själva. Bostäder med särskilda inkomsttak ger också inlåsningseffekter och skapar ekonomiska incitament för individer att inte gå ut i full sysselsättning, vilket syns tydligt i andra länder.

Även i de länder som har socialbostäder och fri hyressättning är det brist på bostäder. Också där är det svårt för dem som står längst från bostadsmarknaden att få en bostad. Socialbostäder är knappast lösningen på bostadsbristen.

Samhällets stöd till låginkomsthushåll bör istället ske genom höjda bostadsbidrag så att människor får bättre möjlighet att efterfråga bostäder de själva väljer. Men byggpriserna behöver också pressas genom skärpt konkurrens. Den skattemässiga diskrimineringen av hyresrätten måste upphöra.

I allmännyttan har kommunerna ett fantastiskt verktyg för att kunna ta sitt bostadsförsörjningsansvar. Allmännyttan har alltid erbjudit goda bostäder för alla – oavsett inkomst, ursprung, ålder och hushållstyp – till rimlig kostnad. Använd allmännyttan för att bygga nya bostäder och forma trygga och attraktiva stadsdelar – med långsiktig ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet som ledstjärna.

För att allmännyttan ska ha förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag krävs tydliga och långsiktiga ägardirektiv och en levande kontinuerlig dialog mellan ägaren och bolaget. Ett bra exempel på detta är hur man arbetar i Botkyrka. Där har Botkyrkabyggen tagit fram en Allmännyttig plan som tar sikte på både affären och samhällsansvaret. Planen har nyligen förnyats för att stärka hur bolaget ska arbeta med sin hållbara affär 2019-2021. Planen knyts till FN:s Globala mål, Agenda 2030 som förenar tre dimensioner: Att värna om planeten, människorna och företagets välstånd. Det handlar om att skapa en hållbar affär för Botkyrkabyggen, kommunen och hyresgästerna.

För att vi ska kunna bygga fler bostäder krävs reformer så att det går snabbare, blir billigare och rättvisare. Snabbare genom förändringar i plan- och bygglagen så att det krävs färre detaljer i detaljplanen och genom en digitaliserad detaljplane- och bygglovsprocess. Billigare genom skarpare konkurrens, möjlighet till nationellt typgodkännande och att kommunerna avstår från att ställa tekniska särkrav. Rättvisare genom att en låg moms läggs på hyran vilket bidrar till balanserade villkor mellan upplåtelseformerna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.