Debatt
Sjukvård
10 juni 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Helhetssyn saknas i vården av våra mest sjuka äldre

Situationen för de mest sjuka äldre är en tragedi och en onödigt resursslukande verksamhet för kommuner och landsting. Enligt våra beräkningar skulle kostnader på cirka 4 miljarder årligen kunna frigöras om det gick att undvika onödiga sjukhusvistelser. För detta krävs bättre samsyn mellan huvudmännen.

Det här är en opinionstext

Under åren 2010 - 2014 satsades 3,8 miljarder kronor på att skapa en sammanhållen vård för en av de mest utsatta och resurskrävande patientgrupperna vi har: mest sjuka äldre. Det gick inte. SKL har i en uppföljning hösten 2015 konstaterat att vissa punktvisa förbättringar skett men att de mest angelägna har uteblivit: ”Långa perioder är det en rundgång mellan det egna hemmet, sjukhuset och olika korttidsboenden utan att någon tar ett helhetsansvar. Även när var och en gör sin del utmärkt, kan helhetsresultatet ändå bli dåligt.”

Situationen för de mest sjuka äldre är en tragedi och en onödigt resursslukande verksamhet för kommuner och landsting. Om hälften av de onödiga sjukhusvistelserna kunnat undvikas hade detta frigjort kostnader på cirka 4 miljarder årligen visar KPMG:s egna beräkningar, baserat på uppgifter från SKL och patientregistret. 

Politiker och tjänstemän i kommuner och landsting har redan uppdraget att de mest sjuka äldre ska få en bra och sammanhållen vård. De brister vi ser i dag är därför i stora stycken följden av att ingen tar ansvar för helheten. Äldresatsningens initiativ riktades ofta mot ett konkret problem, till exempel nya beslutsstödsystem för distriktssjuksköterskor, förbättringar kring in- och utskrivning på sjukhus och så kallade ”case-managers” för enskilda äldre. Helhetssynen har vanligen varit en bristvara i styransatserna. 

För att skapa en fungerande helhet behöver vård- och omsorg för denna grupp utformas i samverkan med representanter för mest sjuka äldre och deras anhöriga. Erfarenheter av patientinvolvering i utformningen är att vård och omsorg härigenom både kan bli bättre för individen och leda till lägre kostnader. 

Det kan också finnas behov av att löpande uppmärksamma hur kritiska moment i arbetet kring de äldre faktiskt fungerar: till exempel informationsöverföringen mellan landsting och kommun, behovsbedömning utifrån ett helhetsperspektiv på den äldres situation et cetera. En sådan funktion kan ses behov av i varje relation kommun – landsting/region.

Den bör agera fritt från kommun- och landstingsgränser, identifiera brister och föreslå förbättringar för att nå viktiga mål för denna grupp: ett tryggt och självständigt liv, förebygga försämring och undvika onödig sjukhusvård. För vissa äldre behövs utöver detta även noggrann samordning av olika aktörers insatser för att passa den äldres individuella behov.

En av svårigheterna med att få till en helhetssyn i praktiken är att det i hög grad är en av huvudmännen (kommunerna) som behöver satsa/investera medan det hos den andra huvudmannen (landsting/region) istället frigörs resurser. En utmaning är därför att skapa incitament för både kommun och landsting att vidta rätt åtgärder för helheten. 

I samband med tidigare reformer har ibland skatteväxling genomförts. Vår uppfattning är att ett mer dynamiskt system behöver utformas. Ur en gemensam bild av ”sammanhållen vård- och omsorg” som utgångspunkt kan utvecklings- och förbättringsåtgärder härledas. En gemensam problembeskrivning underlättar sedan att få till en rättvis fördelning av de ekonomiska konsekvenserna av olika åtgärder. Detta behöver ske regelbundet och inte en gång för alltid som en skatteväxling innebär.

Det pågår i dag diskussioner om omorganisation och omstrukturering av primärvården och den kommunala vård- och omsorgen, framförallt i Stiernstedts utredning. En förändring av lagstiftning och organisation kan i framtiden bidra till lösningar. Redan nu finns dock konkreta åtgärder att vidta. Vi har här kort nämnt några av de åtgärder vi anser behövas för att föra situationen åt rätt håll. Pilotprojekt som bygger på dessa tankar bör snabbt komma till stånd i kommuner och landsting för att de mest sjuka äldre ska få den sammanhållna vård och omsorg de rätteligen borde få.

Fotnot: KPMG är ett internationellt revisions- och rådgivningsföretag med cirka 1700 anställda i Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 10 juni 2016 kl 05:45

Skribenter

Örjan Garpenholt
med dr, hälso- och sjukvårdskonsult KPMG AB
Andreas Endrédi
civilekonom och hälso- och sjukvårdskonsult KPMG AB