Norrland

Hela landet gynnas av bättre infrastruktur i Norrland

Vi ska ha ett helt Sverige, där hela landet lever och där människor och verksamheter tillåts utvecklas. För Norrlands del står infrastruktur av olika slag högt på dagordningen, det rör sig om vägar, järnvägar och digital infrastruktur, som möjliggör tillgång till service av olika slag.

Norrland har de mänskliga resurserna och viktiga naturresurser i form av skog malm och vattenkraften. De värden som skapas av dessa måste till olika delar stanna lokalt och regionalt.

Norrlandsförbundet är av den absoluta uppfattningen att skogen och malmen, rätt förädlade, är och kommer att vara resurser som gör Sverige rikt nu och under lång tid framöver. Norrland måste få en större del av avkastningen från de utvunna naturresurserna. Det gäller även för vattenkraften.

Sverige är olika, landsbygderna (och tätorter och städer) ser olika ut, men förutsättningarna måste vara likvärdiga. Lokalt och regionalt arbete måste kunna driva utvecklingen på sina och de berörda människornas villkor. I ett helt Sverige måste förutsättningarna för detta vara likvärdiga. Vi ska ha ett helt Sverige, där hela landet lever och där människor och verksamheter tillåts utvecklas. Den nationella politiken måste knytas ihop till en helhetssyn, där dokument och uttalanden görs till politisk verkstad och där stuprör blir till hängrännor.

En särskild utmaning som Norrland har att hantera är de långa avstånden. Det krävs olika åtgärder för att överbrygga det faktumet.

Infrastruktur av olika slag står högt på dagordningen. Det gäller digital infrastruktur, vägar och järnvägar, tillgång till service av olika slag. Det går för sakta med den digitala infrastrukturen, att skapa en digital allemansrätt. En viktig del är utvecklingen av e-hälsa som del i välfärdens vårdteknologi. Ambitionsnivån måste skruvas upp för byggande och nyttjande av modern teknik på flera områden. Förutsättningar och möjligheter för alla att använda och ha tillgång till servicetjänster tillhör infrastrukturen.

För hela landets och därmed Norrlands utveckling är investeringar i järnvägsnätet helt avgörande. Det handlar om Inlandsbanan, Norra Stambanan och Ostkustbanan/Norrbotniabanan liksom tvärbanor.

Vägar och järnvägar att kunna ta sig fram på är ett grundläggande krav.

I regeringens nationella plan för infrastrukturen 2018 – 2029 finns goda ambitioner och satsningar. För oss i norra Sverige handlar det bland annat om att  Norrbotniabanan börjar byggas, om kapacitetshöjningar och delsatsning av dubbelspår på Ostkustbanan och att viktiga trimningsåtgärder görs.

Dock återstår det bland annat att också upprusta och investera på Norra Stambanan med dubbelspår för ökad tillgänglighet till västra Jämtlands turistorter och andra platser.

Nu måste det bli verkstad av alla goda intentioner och beslut. Om hela landet ska hållas helt och hela Sverige ska leva är detta en början och en del i ett sådant fortsatt arbete.

Lokala lärcentra är ett beprövat framgångskoncept för de bygder där avstånden är långa. Distansoberoende utbildning och kompetensutveckling är en viktig fråga i ett helt Sverige. En fungerande infrastruktur även på detta område medverkar till mer likvärdiga förutsättningar för människor i olika delar av vårt avlånga och ibland glesbefolkade land.

Norrlandsförbundets styrelse

Kenneth Nilshem, ordförande   

Agnetha Alenius Madsen, vice ordförande

Anita Gustavsson och Anders Öberg, Norrbotten

Malin Ackermann och Lars Westerlund, Västerbotten 

Tord Andnor och Mona Modin Tjulin, Jämtland 

Hans-Erik Näslund och Ulla Näsman, Västernorrland 

Gunnar Olsson och Marit Holmstrand, Gävleborg

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.