Konst

HD-dom riskerar göra konsten svårtillgänglig

Förbudet mot spridning och avbildning av offentlig konst via Wikimedia är hopplöst omodernt. Vi liberaler värnar upphovsrätten, men vi värnar också allas jämlika tillgång till det offentliga rummet.

Vem äger våra gator och torg? Är det okej att dokumentera och sprida bilder av den offentliga konst som finns i staden och ägs av oss gemensamt? Den 4 april kom ett domstolsbeslut som kan få stor påverkan på tillgången till det gemensamma offentliga rummet. Högsta domstolen slog då fast att Wikimedia inte får avbilda och sprida bilder av offentlig konst på sin hemsida. Det riskerar att stoppa moderna sätt att göra vår gemensamma konst mer tillgänglig och kan få stora konsekvenser, inte minst i en så konsttät stad som Stockholm.

Konstnärerna äger självklart den intellektuella upphovsrätten till sina verk, och ska ha ordentligt betalt för sitt arbete och skapande. Vi liberaler har tidigare gått i bräschen för att konstnärer ska få full avtalad ersättning vid utställningar i kommunala lokaler. Den fasta offentliga konsten utgår från den viktiga enprocentregeln: en procent av offentliga bygg- och anläggningsinvesteringar ska gå till konstnärlig gestaltning. 

Det är viktiga återkommande investeringar som ger uppdrag åt professionella konstnärer, och givetvis till full marknadsmässig ersättning. Konsten som blir resultatet av investeringarna äger vi gemensamt. Själva syftet är att människor ska ha tillgång till den i sin vardag.

HD-beslutet och det osäkra rättsläget slår mot Stockholms ambitioner som en konst- och kulturstad. Vi kan aldrig förbjuda att den offentliga konsten fotograferas, eller att bilder sprids. Det borde för övrigt vara något som också ligger i konstnärernas intresse. Och spridningen är i sig en viktig princip, att alla medborgare ska kunna ta del av offentliga konstverk som finansierats gemensamt – det ska inte bara vara något för dem som fysiskt kan ta sig till platsen där konsten finns. 

Vi vill öka spridningen av vår offentliga konst. Vi vill se fler bilder och beskrivningar av de offentliga konstverken, inte färre. Vi vill också främja fler sätt att uppleva konst, för alla människor: att kunna få inte bara bilder utan muntliga beskrivningar och kunna ”känna” på konsten även om man kanske både har svårt att röra sig fysiskt dit konsten finns, eller svårt att se den. Vi ser mycket positivt på att Wikimedia och andra kostnadsfritt och ideellt bidrar till denna spridning.

Rättsläget ter sig både omodernt - och oklart. Högsta domstolen säger inte rent ut om sociala medier som exempelvis Facebook eller Instagram berörs. De som drivit den strikta tolkningen av upphovsrätten verkar för sin del inte ha en klar bild av vad de vill stoppa eller vad de vill ha istället. De säger sig inte ha något emot att privatpersoner laddar upp bilder i stora globala företags databaser, som Facebook. Däremot tycker de inte att samma person ska få ladda upp bilder till Wikimedia och dess konstbildbank. Allt verkar handla om att de vill få kommunerna att betala en schablonavgift för sina invånare – men konsekvenserna kan bli långtgående. 

Att ruta in och privatisera allt mer av vår gemensamma stadsmiljö under hänvisning till upphovsrätten är en allvarlig utveckling. Vi begär nu att staden utreder hur Stockholm och stockholmarna påverkas av HD:s beslut kring spridning av bilder av offentlig konst. Den stora frågan är hur vi se till att våra offentliga rum inte inskränks.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.