Debatt
Våld
3 juni 2020 kl 19:00

Har våld mot barn ökat i Sverige under pandemin?

Vi har inte hela bilden klar gällande barns våldsutsatthet under pandemin. Det finns risk för mörkertal och underrapportering. Därför föreslår vi att hjälplinjer bidrar med sin statistik som en tidig indikator på behovet av stöd och att dessa data analyseras med expertstöd, skriver representanter för nationellt kunskapscentrum Barnafrid.

Det här är en opinionstext

Under covid-19-pandemin har våld mot barn uppmärksammats. Diskussionen har huvudsakligen handlat om risken för en ökad våldsutsatthet, men finns det i dagsläget någon tillförlitlig statistik?

Vissa hjälplinjer har rapporterat fler samtal, inga exakta siffror har dock publicerats. Barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten har inte angett ökat söktryck. Statistik från Brottsförebyggande rådet över anmälda brott i visar ingen tydlig indikation på ökat våld mot barn.

Har vi ett problem här?

Ja, avsaknaden av en aktuell och vederhäftig statistik gör det svårt att avgöra om våld mot barn generellt har ökat under pandemin.

Som det är nu famlar vi i sak till exempel när det gäller att ta ställning till olika prioriteringar. Besluten som måste fattas blir då till stor del baserade på förmodad risk, och data från lockdown-länder.

Bristande underlag för beslut kan leda till negativa systemeffekter såsom nedprioritering av icke-akuta fall. Risk finns för undanträngningseffekter och köbildning. Särskilt viktigt blir välgrundat, databaserat beslutsfattande vid eventuell följande ekonomisk recession.

Som en framförhållande åtgärd föreslår vi därför:

  • att hjälplinjer bidrar med redovisning av sin statistik som en viktig tidig indikator på behovet av stöd
  • att nationella nyckelaktörer kommer samman och gemensamt definierar vilken sorts statistik som behövs
  • att dessa data analyseras med expertstöd
  • att detta uppdrag ges till vald myndighet.

Vi har inte hela bilden klar gällande barns våldsutsatthet under pandemin. Det finns risk för ett mörkertal och underrapportering. Men om våldet inte har ökat generellt så här långt – vad skulle förklaringen kunna vara?

Sverige har arbetat länge med barnskyddsfrågor, och det finns skäl att anta att vi har lyckats med att bygga upp ett system som kan stå sig väl i kris. Framsynta extrasatsningar kan också ha haft effekt.

Våld mot barn förekommer även i dag och systemets motståndskraft ska inte tas för given.Tvärtom. Den rådande situationen kräver att statistik följs upp för att kunna bibehålla och förstärka skyddande samhällsstrukturer.

Om Sverige lyckas parera den förmodade ökningen av våld mot barn blir detta bevis på att förebyggande insatser under en kris lönar sig. Det blir intressant att framöver se huruvida beslutet att hålla skolor öppna kan ha varit avgörande för detta.

Frågan om barns våldsutsatthet är alltid aktuell. För att möta kommande utmaningar bör gällande brister i data åtgärdas skyndsamt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 3 juni 2020 kl 19:00

Skribenter

Laura Korhonen
professor i barn- och ungdomspsykiatri, centrumchef på Nationellt kunskapscentrum Barnafrid vid Linköpings universitet
Erica Mattelin
leg psykolog och doktorand