Debatt
Bredband
25 november 2019 kl 09:42

Har Telia läst den rapport de kritiserar?

Det behövs en vilja att säkerställa att de som valt att leva och verka på landsbygden ges samma förutsättningar att vara en del av det digitala samhället. Då finns det inte utrymme för enskilda aktörer som ser till sitt eget behov före hushållen och företagens, replikerar Stadsnätsföreningens vd Mikael Ek till Telia.

Det här är en opinionstext

Mikael Ek
vd, Stadsnätsföreningen

I en debattartikel, undertecknad Staffan Åkesson, teknisk chef på Telia, kritiseras en rapport beställd av oss på Stadsnätsföreningen och framtagen av det oberoende statliga forskningsinstitutet RISE.

I rapporten analyseras riskerna med att ersätta den fortsatta utbyggnaden av fast bredband med trådlösa alternativ. Enligt Åkesson har rapporten missat att ta med hur hushåll och företag även i de mest glesbebyggda delarna av Sverige kan anslutas med bredband.

Inledningsvis kan jag inte låta bli att ställa frågan om Åkesson själv läst rapporten. Det är nämligen så att dessa hushåll och företag, och deras framtida behov av en snabb bredbandsuppkoppling, är i centrum av rapporten.

En av de slutsatser som forskningsinstitutet RISE landar i handlar om att det kan bli svårare att nå dessa fastigheter med trådlösa uppkopplingar av hög kvalitet om utbyggnaden av det fasta bredbandsnätet avstannar för tidigt.

Det är nämligen så att även trådlösa bredbandstjänster är beroende av tillgång till fiber för att kunna upprätthålla ett nät av hög kvalitet. Just därför är det så viktigt att utbyggnaden av fiberbredband når så långt ut som möjligt så att även de mest avlägsna hushållen kan få bredbandsuppkopplingar av sådan kvalitet att de kan nyttja framtidens digitala tjänster.

Ett exempel vi kan dra lärdom av är de län som i början av 2000-talet valde att satsa regeringens dåvarande bredbandsstöd till att bygga ut det så kallade ADSL-nätet. Nu, några år senare monteras nätet ned eftersom Telia tröttnat på att stå för det fortsatta underhållet i och med att tekniken blivit gammal och behöver bytas ut.

I en artikel publicerad i Nerikes Allehanda svarar Telia de hushåll vars enda fasta uppkopplingsmöjlighet stängs av med att de inte har ett samhällsansvar. I dessa områden kommer det alltså behövas en andra omgång bredbandsutbyggnad som kräver ytterligare investeringar till skillnad från de områden som valde fiberbredband med en livslängd på uppemot 50 år.

Det Sverige behöver är inte enskilda aktörer som ser till sitt eget behov före hushållen och företagens. Istället behövs en vilja att säkerställa att de som valt att leva och verka på landsbygden ges samma förutsättningar att vara en del av det digitala samhället.

Stadsnätsföreningens bedömning, som bekräftas i RISE rapport, visar att om stora delar av återstående hushåll på landsbygden ansluts med fiber så blir det inte bara en bra affär på lång sikt. Det blir också lättare att ansluta den sista återstoden, uppskattningsvis två procent av landets hushåll och företag, med uppkopplingar av hög kvalitet.

Åkesson beskriver hur Telia just nu bedriver pilotprojekt med just den teknik som kritiseras i rapporten. Han nämner hur tekniken blir billigare än utbyggnad av fiberbredband, men vilken garanterad hastighet hushållen och företagen får, driftskostnaden och energibehovet över tid eller om kunderna erbjuds öppna och neutrala nät nämner han inget om.

Det kommer att krävas hårt arbete både från marknadens aktörer och politiken för att lösa Sveriges bredbandsmål. I det arbetet behöver vi i branschen erbjuda vår sakkompetens i hur vi bygger ut nät av hög kvalitet som håller över tid. Då måste vi ställa våra egna behov åt sidan och i stället se vad samhället gynnas av över tid.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 25 november 2019 kl 09:42

Skribent

Mikael Ek
vd, Stadsnätsföreningen