Skola

Fria skolvalet sänker resultaten

Rebecca Weidmo Uvell skriver i sin krönika att det fria skolvalet möjliggör klassresor. Men vem bryr sig om de elever som går i den bortvalda skolan? Har inte de också rätt till en bra utbildning? undrar tre skribenter från Katalys.

I sin iver att försvara systemet med de fristående skolorna gör sig Rebecca Weidmo Uvell skyldig till en grov historierevisionism. I sin krönika skriver hon:

”Vet du varför det fria skolvalet infördes? För att saker höll på att gå åt helt fel håll. Resultaten började sjunka och kostnaderna skenade. Skatterna var skyhöga. Folk var missnöjda och maktlösa.”

Men resultaten i den svenska skolan var mycket bra i början av 90-talet. Med något enstaka undantag placerade sig de svenska eleverna i topp eller näst intill i de internationella jämförande studierna. Det fanns heller ingen större rörelse eller missnöje med skolan bland föräldrar eller allmänhet.  Det svenska folket var ganska nöjda med skolan i dess helhet.

Det innebär inte att det också fanns brister och missförhållanden inom skolan. Vi påstår inte att allt var bra, långt därifrån. Men bilden av den usla kommunala skolan och den maktfullkomlige kommunpolitikern, som Rebecca Weidmo Uvell målar upp, är en grov förvanskning.

Debatten om att införa ett fritt val av skola fördes bland politikerna och då i första hand av moderaterna. Det var Moderaterna som var missnöjda med svenska skolsystemet och de ville avskaffa den sammanhållna och likvärdiga grundskolan. När moderaterna kom till makten 1992 införde de systemet med det fria valet och de fristående skolorna över en natt utan några utredningar eller analyser av konsekvenserna. Det fria valet infördes ovanifrån av de borgerliga politikerna. 

Det systemet skapar skillnader mellan skolor och elever och det är kostnadsdrivande. Det är en konsekvens av konkurrensen om eleverna och systemet med skolpeng. Det ska bli skillnader. Det höjer kostnaderna och den segregation som systemet skapar sänker resultaten.

Rebecca Weidmo Uvell värnar om dem som väljer en annan skola än den närmaste. De ska få chansen att gå i en bra skola istället för den ”dåliga” där de bor, tycker hon. Men vem värnar om de eleverna som går i den bortvalda skolan? Har inte de eleverna också rätt till en bra skola och en god utbildning? Ska inte alla skolor vara bra skolor?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.