Bostäder

Här är fyra smarta alternativ till att bygga nytt

Vi behöver 710 000 nya bostäder inom en tioårsperiod, men även behovet av andra fastigheter ökar när befolkningen växer. Det är hög tid att lyfta alternativ till att bygga nytt. Här presenteras en fyrstegsprincip för mer effektivt användande av ytor, skriver forskare, fastighetsägare och arkitekter med flera tillsammans.

Jämfört med nästan alla andra länder har svenskar stor bostadsyta. Om urbaniseringen fortsätter kommer konkurrensen om mark och byggnadsytor att öka och skapa incitament att effektivisera användningen av befintliga ytor. Det finns mycket att vinna:

  • Resursanvändningen av att bygga minskar.
  • Energianvändningen för uppvärmning och drift minskar.
  • Täthet skapar bättre underlag för kollektivtrafik och annan service.
  • En mer levande stad skapas utan att bygga på obebyggda ytor.

De senaste åren har nya delandetjänster introducerats. Digitala verktyg som möjliggör att efter behov samutnyttja ytor har skapats, som Airbnb, Couchsurfing, Workaround och Hoffice. Detta kan bidra till ett skifte i synen på hur ytor i byggnader kan och bör användas. De digitala tjänsterna synliggör underutnyttjade resurser och erbjuder ytor i bostäder och lokaler, och minskar därmed miljöpåverkan.

I dag mäts energianvändning för en byggnad normalt i kWh/kvm, men det tas ingen hänsyn till hur många (till exempel boende, elever eller kontorsarbetare) som använder lokalerna, eller under hur stor del av tiden.

Att mäta energianvändning per nytta (boende, skolelev, kontorsplats, användare, kund, behandlad patient) i stället för per kvadratmeter kan vara ett första steg mot mer samutnyttjande av yta. I stället för att låta stora lokaler stå uppvärmda och ventilerade till ingen nytta, kan energianvändningen minskas, samtidigt som tillgången till bostäder och lokaler ökar och levande samhällen gynnas. De nya mått och indikatorer som behöver utvecklas kan ligga till grund både för nya regelverk och styrmedel, för nya affärs­modeller för byggbolag och fastighets­ägare och för nya koncept för utformning av bostäder och lokaler.

Som ett sätt att sammanfatta idéerna om den flexibla användningen som underlättas av digitaliseringen och de nya måtten på bebyggelseanvändning föreslår vi här en fyrstegsprincip för byggande. Vårt förslag är inspirerat av ett förslag som presenterades på en forskarkonferens i Italien i mars, och är en motsvarighet till Trafikverkets fyrstegsprincip. För bygg­nader skulle fyrstegsprincipen innebära att ytbehov möts i följande ordning:

1 Minska ytbehovet. Två slående exempel på minskade behov är post- och bankkontorens minskning i takt med att digitaliseringen förändrat deras villkor. Ytbehovet i bostäder minskar av att böcker och andra fysiska media ersätts av digitala motsvarigheter. 

Förvaringsbehovet av andra saker skulle också kunna minska med hjälp av affärsmodeller byggda på tillgång i stället för ägande, och den kraftigt effektiviserade andrahandsmarknaden med olika köp-och-sälj-tjänster. Inom handeln påverkas ytbehovet av distanshandel och showrooms i kombination med effektiv distribution via hubbar kan minska behovet av lokalyta.

2 Effektivisera/Intensifiera ytanvändningen. Om samma ytbehov som förut kvarstår kan man ändå minska ytanvändningen genom att använda ytan mer intensivt. Detta gäller kontorsytor såväl som bostäder. Med pop-up stores kan det även i viss mån sägas gälla handeln. Inom skolan har detta påbörjats genom att skollokaler används utanför skoltid. Ett annat exempel är att gästrum kan delas av flera hushåll. Oavsett om detta sker med globala tjänster eller i kvarter, bidrar digitaliseringen till nya möjligheter. 

Det finns också exempel på hur hushåll delar ytor som tvättstuga, kök eller sällskapsutrymmen. Detta skapar möjligheter att bygga små och billiga moderna lägenheter. I Tech Farms fastighet på Östermalm bor 55 personer på 1 100 kvadrameter (60 procent mindre än genomsnittet) och delar bland annat kök och vardagsrum. Regeringen ser just nu över möjligheterna att öka uthyrningen av hela eller delar av privatbostäder. Detta kan ses som ett sätt att intensifiera ytanvändningen, eftersom det syftar till att öka antalet människor som bor på en specifik yta.

3 Bygg om. Ombyggnad kan vara ett sätt att skapa mer användbar yta. Det kan handla om att anpassa befintliga byggnader, bygga om vindar och förrådsytor eller bygga om bostäder till kontor eller tvärt om. Det kan också handla om att skapa flexibla ytor som utmanar gränserna mellan bostad, kontor och handel. Vidare kan det handla om att skapa större flexibilitet och att över tid kunna anpassa befintligt boende efter livets skiften.

4 Bygg nytt. Nybyggnad kommer in som det sista steget, och kan med fördel göras genom att bygga på en eller två våningar på befintliga byggnader eller parkeringsgarage. I ett läge av så stort bostadsbehov som vi har nu är detta en viktig åtgärd, men inte den enda. Och även vid nybyggnad bör man ta de första två punkterna i beaktande så att de ytor som skapas kan användas effektivt och är flexibla för framtida behov.

Vi uppmanar beslutsfattare inom stat, kommuner, bygg- och fastighetsbolag att begrunda denna fyrstegsprincip, särskilt med tanke på de nya förutsättningar som digitaliseringen för med sig. Det kan ge lägre resursanvändning, bättre lokaler, större flexibilitet och bättre mötesplatser.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.