Bostäder

Hantera risken och bygg bostäder!

Många bostadsprojekt försenas eller stoppas därför att området ligger nära en väg eller spår där det transporteras farligt gods. Tyvärr finns det i dag en okunskap om hur riskerna kan hanteras, vem som har ansvaret och hur frågan ska hanteras i samhällsplaneringen.

Omfattningen av bostadsbyggandet behöver öka, i hela landet och inte minst i Stockholmsregionen. En vanlig orsak till att vissa planprocesser drar ut på tiden eller inte startas alls är oklara regler och ansvar kring hanteringen av farligt gods samt otillräcklig kunskap om konsekvenserna av eventuella olyckor.

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen inom Stockholms läns landsting och Stockholm stad har därför skapat en arbetsgrupp med syftet att hitta lösningar på hur olycksrisker kopplade till farligt gods ska hanteras i samband med bebyggelseutveckling. 

Vi konstaterar att det råder otydlighet i vem som har ansvar för det farliga godset och hur frågan ska hanteras i planeringen av ett långsiktigt hållbart samhälle. 

Nya bostäder behöver skapas i kollektivtrafiknära lägen, och med en god täthet så att avstånden mellan hem, arbete, service, kultur, nöje och rekreation blir acceptabla för gång och cykel. Det minskar infrastrukturens barriäreffekter och bidrar till en mer sammanhållen stadsmiljö, till gagn för såväl social hållbarhet som minskad negativ klimatpåverkan. Men dessa lägen ligger ofta intill vägar och spår där det transporteras farligt gods. 

Problem med buller var länge ett dimensionerande hinder, men teknik och förhållningssätt har utvecklats så att vi nu kan bygga bostäder som klarar hälsokraven, även nära hårt trafikerade vägar. Strategier och förhållningssätt för att uppnå en tillräckligt säker stadsmiljö saknas däremot. Likaså är det oklart vad det är som länsstyrelsens respektive kommunens tjänstemän ska ta ställning till. Idag saknas nationell vägledning för att väga olika nyttor mot varandra och hur riskbedömningar ska göras, vilket innebär olika tolkningar görs av olika tjänstemän som ytterligare fördröjer bostadsbyggandet.

Det innebär att vi hamnat i en situation där frågor om säkerhet i många stadsutvecklingsområden inte kan lösas förrän detaljplaneprocessen tvingar fram förslag till lösningar och beslut. Detta leder till att stadsbyggnadsprocesser förlängs eftersom samma fråga måste lösas på nytt i varje enskild detaljplaneprocess, när den med tydlig vägledning och klar ansvarsfördelning skulle kunnat lösas bättre och snabbare på regional eller översiktsplanenivån.  

En studie som Stockholms stad låtit göra visar att uppskattningsvis 10 000 till 15 000 nya bostäder nu stoppas eller riskerar att drabbas av långa förseningar på grund av detta.  I regionen kan det handla om ytterligare 10 000 bostäder och mellan 50 000 och 70 000 nya bostäder på nationell nivå fram till år 2025. Därför krävs helhetslösningar som omvärderar hur samhället kan skydda sig från risker med farligt gods. Genom att lyfta principiella avvägningar till ett mer strategiskt plan kan resurser allokeras till rätt nivå och tid i processen.  På så sätt kan stadsbyggnadsprocessen bli smidigare och inte fördröjas av konflikter kring farligt gods. 

För att lyckas med att lyfta in riskfrågorna tidigt i stadsbyggnadsprocessen behövs bra kunskap om det farliga godset, något som saknas idag. . Vi önskar nu stöd från den nationella nivån med att hitta bättre sätt att hantera konflikten mellan bostadsbyggande och transporter av farligt gods.

 Vi föreslår att:

  1. Bostadsminister Peter Eriksson och miljöminister Karolina Skoog samt infrastrukturminister Anna Johansson tar ett initiativ i frågan, exempelvis bjuder in till en hearing om hur samhällets behov av farliga transporter kan genomföras på ett säkert sätt samtidigt som bostadsbyggandet inte fördröjs.
  2. Regeringen förlänger och utvidgar det uppdrag som Boverket har att utarbeta en vägledning om hur kommuner och länsstyrelser ska tillgodose plan- och bygglagens krav på att beakta ”hälsa och säkerhet till risken för olyckor, översvämning eller erosion”. Vi anser att uppdraget även bör omfatta ett helhetsperspektiv på frågor som rör hälsa, risk, säkerhet och bostadsförsörjning genom nybyggande. Ett kostnads- och nyttoperspektiv bör också ingå i uppdraget så att kostnaden för olika nyttor som till exempel nyttan av transporter vägs mot nyttan av att kunna bygga bostäder. Vidare bör kommunala och regionala aktörer vara delaktiga i uppdraget. 
  3. Trafikverket, MSB och transportstyrelsen behöver få en tydligare roll i samhällsbyggnadsprocessen . Det handlar om att dessa myndigheter bör få ansvar för att bidra med sina respektive kompetenser för att underlätta stadsutvecklingen och att hitta nya lösningar för att kunna kombinera bostadsmiljöer med transporter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.