Debatt
Högskolor
22 januari 2016 kl 12:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Handling säkrar den högre utbildningens kvalitet

Ytterst handlar det om regeringen menar allvar med att kvaliteten i den högre utbildningen ska upprätthållas och till och med höjas. Om det ska bli verklighet behövs inte bara ord utan handling.

Det här är en opinionstext

REPLIK Det är med tillfredsställelse som vi kan konstatera att ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), skrivit ett svar ”Vi stärker både kvaliteten och lärarna” på vår debattartikel.

Det är också positivt att den regering som hon ingår i insett att humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar är i särskilt behov av ekonomisk förstärkning, även om den till synes stora kvalitetssatsningen på 250 miljoner kronor i tre års tid med rätta har kallats för en ”tummetott”.

Mellan oss finns uppenbarligen en samsyn om att det är av största vikt att satsa på universitets- och högskolelärarna, att satsa särskilt på de ”torra” ämnena och att öka undervisningens forskningsanknytning för att höja kvaliteten i de utbildningar som ges vid svenska lärosäten. 

Mer oroande är det att vi har diametralt olika uppfattning om hur man åstadkommer och säkerställer hög utbildningskvalitet. Det finns till exempel starka skäl att tro att det kvalitetssystem som nu sjösätts inte är kvalitetsdrivande i lika hög grad som det tidigare, vilket på denna debattsida framhållits av företrädare från Svenskt Näringsliv.

Utöver de kritiska synpunkter som redan lyfts fram vill vi också uttrycka vår oro för att det nya systemet kommer att vara betydligt mer resurskrävande, särskilt för lärosätena, och att det därmed riskerar att förvärra underfinansieringen av utbildningen och alltså minska den så kallade kontakttiden mellan student och lärare. På det sättet finns det en risk att det nya systemet faktiskt sänker utbildningskvaliteten snarare än höjer den.

Det nya systemet som ska sjösättas inom kort må omhuldas av olika universitets- och högskoleledningar, men det är inte detsamma som att lärarna ställer sig bakom det. Eftersom lärarna är i minoritet i lärosätenas styrelser och inte heller, till skillnad från studentkårerna, utgör ett eget remissorgan menar vi att de verkliga kvalitetsexperterna – lärarna – har hållits utanför processen. 

Givetvis försvarar Hellmark Knutsson det av henne föreslagna kvalitetssystemet. Något annat vore konstigt. Därmed styr hon också bort från de för högskolesektorn brännande frågor som vi för fram. Mot den bakgrunden får vi förtydliga oss:

• Vilka långsiktiga satsningar vill statsrådet göra på universitets- och högskolelärarna?
Varför väljer regeringen att hålla fast vid ett kvantitativt prestationsmått (den så kallade genomströmningen) i stället för att premiera utbildningskvalitet?
När ska regeringen tillmötesgå det inom högskolesektorn utbredda önskemålet att göra en omfattande översyn och revidering av tilldelningssystemet?

Ytterst är frågan med andra ord om regeringen menar allvar med att kvaliteten i den högre utbildningen ska upprätthållas och till och med höjas. Om det ska bli verklighet behövs inte bara ord utan handling. På lång sikt är det en nödvändighet för att högskolan och de studenter som utbildas där ska kunna bidra till att besvara vår tids stora frågor och hantera samhällets problem.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.