Håll EU utanför våra dagisrenoveringar

EU har världens mest ambitiösa klimatpolitik och Sveriges är mest ambitiös i EU. Om vi ska nå våra höga ambitioner måste vi ha en målinriktad och kostnadseffektiv klimatpolitik som får andra länder att följa vårt exempel. I en omröstning i Europaparlamentet förra veckan försökte S och MP styra klimatpolitiken så till den grad att de från Bryssel krävde att få lägga sig i renoveringstakten i svenska kommuner och landsting. Men klimatpolitiken blir inte mer ambitiös för att klåfingriga politiker detaljstyr hur utsläppen ska minska eller låser oss vid vilka verktyg som ska användas. Alla är för energieffektivisering, men vi får inte glömma bort att det är ett medel för att minska utsläppen - inte ett mål i sig.

Om vi sätter restriktioner för hur vi ska klara våra klimatambitioner – på förhand bestämmer vilka medel vi ska använda oss av - blir klimatpolitiken mer kostsam och det blir svårare att minska utsläppen. Det har Konjunkturinstitutet visat gång på gång i sina granskningar av den svenska klimatpolitiken. Ledstjärnan i en effektiv miljöpolitik måste vara att minska utsläppen så mycket som möjligt till så låga kostnader som möjligt. Men risken är stor att det blir fel om politiker i EU ska besluta hur utsläppen ska minska, inte bara i enskilda medlemsländer utan till och med på kommunnivå.

I EU ställde sig S och MP bakom krav om att minst tre procent av alla offentliga byggnader från och med 2021 måste renoveras varje år för att förbättra energiprestandan. Sverige har ett förhållandevis modernt fastighetsbestånd och risken är påfallande att kravet leder till massiva felinvesteringar med liten nytta för klimatet. Många hade nog blivit upprörda om kommuner och landsting tvingas renovera gympasalar, vårdcentraler och dagis utan något egentligt renoveringsbehov bara för att klåfingriga EU-politiker anser att det är bra. Lyckligtvis fick de inte gehör för sina krav den här gången, men diskussionen om energieffektivisering fortsätter och liknande förslag kommer sannolikt tillbaka. I grunden handlar det om mer än en effektiv klimatpolitik och god hushållning med våra skattepengar - det är närmast en principiell fråga om gränserna för politikens makt och på vilken nivå beslut ska fattas.

Jag är övertygad om att våra förtroendevalda i kommuner och regioner bäst vet hur utsläppen ska minska i sina verksamheter. Det finns många goda exempel på arbetet mot klimatförändringarna på lokal och regional nivå i Sverige. Det är betydligt bättre att lyfta de goda exempel som finns, än att EU-politiker har synpunkter på det lokala klimatarbetet. Det är ett direkt underkännande av ansträngningarna som görs varje dag i kommuner och landsting. 

Teknikutvecklingen går ständigt framåt och socialdemokrater och miljöpartister vet lika lite som någon annan vilken teknik som kommer att vara mest effektiv för att minska utsläppen i framtiden. Det kommer aldrig att finnas ett enda sätt minska utsläppen som passar hela Sverige – än mindre Europa. Om Sverige och EU ska klara högt ställda klimatmål och fortsätta att leda arbetet mot klimatförändringarna behöver vi en politik som är målinriktad och kostnadseffektiv istället för detaljstyrande och centraliserad. Regeringspartierna måste lära sig att skilja mål från medel och sluta att från Bryssel försöka styra hur kommuner och landsting ska arbeta för att minska utsläppen. Det riskerar inte bara att göra klimatpolitiken dyrare och svårare, det riskerar dessutom att undergräva människors förtroende för EU helt i onödan.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.