Segregation

“Hälften har inte råd med en nybyggd hyresrätt”

Vallastaden är tänkt att bryta segregationen med sin blandade bebyggelse. Men tyvärr lider området av samma problem som andra nybyggda områden: här stängs människor med låg- och medelinkomster ute. Staten behöver ta ett större ansvar för att hjälpa kommunerna att lösa bostadsbristen. 

Lovorden om bomässan Vallastaden i Linköping är stora. Arkitekter, byggare och de boende har varit med och tyckt till om både bostädernas utformning och allt det som finns mellan husen. Byggnaderna är på många sätt unika och arkitekterna talar sig varma för blandningen i området. Men om syftet är att bryta segregationen så är det inte mot Vallastaden vi ska rikta blicken.

För tyvärr återstår fortfarande att lösa dagens stora bostadspolitiska problem, hur människor med låg- och medelinkomster över huvud taget ska få råd med nyproducerade bostäder. Det gäller såväl i Vallastaden som på de flesta andra ställen där det byggs nytt. Det byggs för helt andra grupper.

Bristen på bostäder människor har råd att efterfråga är ett av de största problemen i bostadspolitiken i dag och här har både staten och kommunerna ett ansvar för att hitta fungerande lösningar. I det arbetet deltar vi gärna, både i det fortsatta arbete som görs med att utveckla Linköping men även på andra ställen.

Rätten till en bostad är en grundläggande del i den allmänna välfärden och det gäller alla grupper. Att bostadsbristen består trots ökat bostadsbyggande är ett stort problem. Det är alltså inte bara brist på bostäder generellt sett, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga.

Om vi tänker oss att ett hushåll kan lägga max 40 procent av sin disponibla inkomst på hyran - en relativt hög nivå - har cirka 27 procent av hyreshushållen i Stockholm, Göteborg och Malmö ändå inte råd med en genomsnittlig hyresrätt på 60 kvadratmeter i det befintliga hyresbeståndet. När det gäller nyproducerade hyresrätter är det ännu fler som inte har råd, 54 procent, enligt siffror från SCB. Hyrorna i nyproduktionen ligger alltså i dag på nivåer som inte längre kan efterfrågas av hushåll med normala inkomster.

Kommunerna är avgörande för att lösa bostadsbristen. De har även ett tydligt ansvar för bostadsförsörjningen. De behöver tillgängliggöra mark och ha hög planberedskap för att utarbeta detaljplaner som möjliggör fler bostäder. Det krävs en aktiv markpolitik som ger förutsättningar för fler byggföretag att bygga hyresrätter. De kommuner som är särskilt framgångsrika använder sina allmännyttor för nyproduktion.

Men kostnaden för att växa är hög, stora investeringar krävs i skolor, förskolor och infrastruktur. Kommunerna kan inte ensamma finansiera och genomföra den expansion som behövs av både bostäder och infrastruktur, därför måste staten ta ett större ansvar. Därför ser vi att det finns behov av en blocköverskridande översyn av skatte- och kostnadsutjämningssystemen.

Investeringsstödet, som enligt Boverket har stor efterfrågan, är ett sätt att åstadkomma fler hyresrätter som människor har råd att efterfråga. Ett annat är att råda bot på den skattemässiga obalansen mellan olika boendeformer.

En bostad är inte vilken vara som helst. Tryggheten i att ha ett eget hem har stor social och ekonomisk betydelse för både människor, samhällsekonomin, arbetsmarknaden och näringslivet. Hyresrätten är en möjliggörare för både människors och samhällets utveckling.

Det kan också vara en möjliggörare för ett sammanhållet samhälle där klyftorna inte tillåts växa. Men då måste planeringen av växande stads- och kommundelar innehålla möjligheter att bo för fler än bara dem med högsta inkomsterna. Vi vet att ett bra sätt att motverka segregation är att blanda olika boendeformer och människor med olika inkomster. Det är synd att det perspektivet inte fått större fokus i Vallastaden.

Bostadspolitiken måste också tydligare kopplas samman med både arbetsmarknad och utbildningspolitik och bli en del av en bredare välfärdsdiskussion om vilket samhälle vi vill ha. Det är först då vi kan bryta segregationen på allvar.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.