Hässleholmsförsöket Hela debatten

Hässleholmsförsöket bör prövas etiskt

Försäkringskassans pilotprojekt Hässleholmsförsöket är inte transparent och ökar misstron bland assistansbehövande, skriver jurister på Humana.

Försäkringskassan har sedan slutet på 2014 genomfört ett pilotprojekt som kommit att kallas Hässleholmsförsöket. Projektet går ut på att erbjuda personer som sökt assistansersättning en fördjupad utredning. Dessa utredningar kallas även för fördjupade medicinska utlåtanden (FMU) och innebär att man kallas till Hässleholms sjukhus för en 27 timmars inskrivning. Under detta förlängda dygn finns läkare, psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast och undersköterska på plats som iakttar förmågor och hjälpbehov som slutligen resulterar i ett skriftligt läkarutlåtande. Försäkringskassans syfte är att få in underlag som underlättar för dem att fatta ett korrekt beslut i ärenden som, av Försäkringskassan, upplevs som komplexa eller där befintliga underlag anses otillräckliga. 

Vi har länge väntat på att Försäkringskassan ska ta ansvar och medverka i situationer där individer upplever svårigheter att själva få medicinska intyg som styrker deras hjälpbehov. Det är bra att Försäkringskassan skapar möjligheter genom att erbjuda FMU som ett komplement, trots den stora kostnad som detta medför. 

Som jurister vid Sveriges största assistansbolag kommer vi dagligen i kontakt med individer med funktionsnedsättningar i hela landet. Undertecknade har båda varit i kontakt med flera individer som fått kallelse till en teambaserad utredning av mediciniska förutsättningar för hjälpbehov och som valt att delta. Det är även värt att notera att ett nekande till deltagande av teambaserad utredning troligtvis leder till ett avslag av den sökta insatsen. Personer med svåra funktionshinder är så pass beroende av assistansersättningen att de inte kan neka att delta i en sådan utredningen vilket medför till att de hamnar i en beroendeställning. 

Stina, en av Humanas kunder har nyligen varit i Hässleholm på en FMU. Vid ankomst välkomnades Stina med att teamet presenterade sig och där hon fick förklarat om vilka undersökningar som väntade.  Dock informerade ingen Stina om att hon skulle iakttas hela tiden. Istället får hon läsa det i media någon vecka efter utskrivning:

”Försäkringskassan borde ha varit tydliga och ärliga med att man observeras även mellan aktiviteter och undersökningar. Jag känner mig duperad.”   

Försäkringskassan bör ha i åtanke att individer som kallas till FMU redan känner sig misstrodda. Försäkringskassan bör vara övertydliga i vardera specifikt fall där man beslutar sig för att kalla till en FMU; varför är just detta ärende komplext, vilka påtalade hjälpbehov saknas det stöd för i befintligt medicinskt underlag, är anledningen att man ska bedöma personkretstillhörigheten eller hjälpbehovens omfattning och karaktär? 

Med transparens och tydlighet skulle Försäkringskassan vinna ett större förtroende för FMU än vad som finns i dag. Vidare kan ett sådant agerande motverka känslan av misstroddhet. Vi måste hela tiden komma ihåg att Försäkringskassan möter en individ; stor myndighet mot en person som har stora hjälpbehov i sin vardag. Människor som har funktionshinder fungerar ofta sämre i en främmande miljö, avsaknad av deras hjälpmedel och anpassning samt avbrott från hemmarutiner. Kan då observationen som sker i en klinisk miljö i Hässleholm likställas med de hjälpbehov som man uppgett sig ha i sitt hem? 

  • Försäkringskassan bör i fortsättningen redovisa vad syftet med varje individuell kallelse till FMU är. På så sätt så uppnås en tydlighet i Försäkringskassans agerande som kan bidra till att individen får en större förståelse till FMU. 
  • Försäkringskassan har medvetet undanlåtit projektet genomgå en etikprövning. För att undanröja eventuella brister bör Hässleholmsförsöket granskas av Etikprövningsnämnden. 
  • Försäkringskassan bör även samarbeta med assistansanordnarna, då ett sådant samarbete kan skapa en viktig förtroendegrupp för de individer som kallas till en FMU och undvika onödiga stressituationer.
  • Hässleholmsförsöket saknar transparens då Försäkringskassan inte tydligt informerat om hela undersökningen, tillvägagångssätt och att patienten observeras kontinuerligt under hela vistelsen. Den rätta vägen att gå för att Hässleholmsprojektet ska anses som en seriös undersökning och för att den ska emottas med ett lugn hos individen är att Försäkringskassan fortsättningsvis är mer tydliga med hur undersökningen går till. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.