Debatt
Bostäder
4 juli 2016 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Här finns plats för en miljon nya bostäder

Bristen på bostäder är allra störst där flest vill bo: centralt och nära bra kollektivtrafik. Låginkomsttagare tvingas flytta längre och längre ut i stadens periferi långt ifrån service och arbetsmarknad för att överhuvudtaget hitta någonstans att bo. Men så behöver det inte vara.

Det här är en opinionstext

Analysföretaget Spacescape har på Hyresgästföreningens uppdrag identifierat byggbar mark i tio svenska städers ”goda lägen” som nu presenteras i en ny rapport, Alla får plats i stadens goda lägen. Goda lägen har definierats som platser där det går att nå stora delar av stadens arbetsplatser och serviceutbud inom 20 minuter med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Bil har uteslutits då det inte är tillgängligt för alla. 

Analysen visar att det går att bygga en miljon nya bostäder i goda lägen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Örebro, Linköping, Västerås, Helsingborg, Umeå och Borås. Det täcker utbyggnadsbehovet på dessa orter till 2030, i vissa fall 2050. Hälften av all byggbar mark ligger på redan exploaterade trafikytor och industrimark. 

Över hälften av den beräknade bostadspotentialen finns i Stockholm och Göteborg, nästan en fjärdedel finns längs med större trafikleder och vägar. Ungefär 42 procent av den totala bostadspotentialen utgörs av förtätningar av befintliga bostadsområden. Där finns dessutom redan utbyggd infrastruktur.

Vissa hävdar att vi måste bygga bostäder i ”dåliga lägen” för att de ska bli billiga. Men så är det inte. Att bygga i goda lägen minskar dels resekostnader och utgifter för ny infrastruktur, dels bilberoende, biltrafik och utsläpp. Det ökar bostadsutbudet och minskar bostadsköerna, ökar jämlikheten och underlättar livspusslet. 

Om pendlingstiden för alla sysselsatta i Stockholms län ökade från dagens 34 minuter till en timme så skulle det innebära förlorad arbetstid motsvarande 42 miljarder kronor per år. Nybyggda bostäder utanför staden kräver ny infrastruktur som finansieras med skattemedel. En ny spårväg kostar cirka 1 miljard per kilometer, en ny gata 40 miljoner per kilometer och en ny motorväg i tunnel cirka 1 miljard per kilometer. Ur samhällets perspektiv finns alltså inga billiga bostäder ens i dåliga lägen. Ett socialt hållbart byggande innebär att människor ges tillgång till staden, närhet till jobb, service, kultur och vänner. 

Här presenterar vi sju punkter för att få till en hållbar stadsutveckling i goda lägen. 

  1. För dialog. Byggande i befintlig bebyggelse kräver tät och rättvis dialog med alla berörda, inte minst för att få en snabb och effektiv planprocess. Särskilt viktigt är det att nå dem som inte så ofta kommer till tals, barn, ungdomar och äldre. Dialogens syfte är att få in synpunkter och lokal kunskap men kan inte ge hela svaret på hur det är bäst att bygga. Här finns en viktig uppgift för forskare, arkitekter, byggare och andra att tänka långsiktigt hållbart och på framtidens stadsliv.
  2. Styr med normer i översiktsplanen. Översiktsplanen är kommunens viktigaste instrument för att vägleda en hållbar stadsutveckling. Översiktsplanen blir ett mer effektivt, förutsägbart och användbart instrument om den tydligt beskriver stadsbyggnadsprinciper och föreskriver normer för en god stadsmiljö.
  3. Skapa planredskap med områdesplaner. Det är bara genom stadsplaner som det kan göras plats för att bygga många bostäder nära varandra. Husens funktion och attraktivitet är helt beroende av att det finns gator, parker och gårdar som ger tillgänglighet, trygghet och trivsel.
  4. Ta tillvara kommunal mark. Mark kommunen äger själv ger möjligheter att påverka stadsplaneringens helhet, kvaliteten på byggandet och andel hyresrätter. Att sälja ut mark minskar kommunens makt att påverka planeringen i framtiden. Kommunen bör alltså se över möjligheten att också köpa mark.
  5. Öka byggrätter med kvalitetskrav. Mycket byggande begränsas av befintliga planbestämmelser på privat kvartersmark. Dessa ytor som inte ägs av kommunen kan få tydligare incitament att bebyggas, till exempel med utökade byggrätter och förändrade detaljplanebestämmelser.
  6. Smartare industriellt byggande. Det industriella byggandet är ett led i att skapa billigare bostäder. Det behövs nya smarta modeller som går att anpassa efter tomtform, storlek och urbana sammanhang.
  7. Gör staten delaktig. Staten behöver ta en tydligare roll i att styra hur, vad och var det borde byggas. 

Om all nyproduktion marknadsprissätts får vi en ännu mer segregerad stad som stänger ute ännu fler. Klart är att en integrerad sammanhållen stad bidrar både till ökad social rättvisa och ekonomisk tillväxt. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 4 juli 2016 kl 05:30
Uppdaterad: 5 juli 2016 kl 11:13

Skribenter

Marie Linder
förbundsordförande Hyresgästföreningen
Alexander Ståhle
vd Spacescape, stadsbyggnadsforskare KTH