Vad händer med gruvan i Pajala? Hela debatten

Gruvan i Pajala behöver nytt tillstånd

Gruvdriften i Pajala riskerar att påverka närliggande vattendrag, mark och våtmark genom utsläpp av metallhaltigt vatten och läckagevatten från dammarna. Men påståendet att Naturvårdsverket har väntat in i sista minuten på att ”klippa till” stämmer inte. Både köpare och säljare av miljötillståndet har vetat om de risker för kommande drift som finns.

REPLIK I en debattartikel i Dagens samhälle skriver debattören Lennart Håkansson om Naturvårdsverkets ansökan om delvis återkallelse av Kaunis Iron AB:s tillstånd till gruvverksamhet som lämnats in till mark- och miljödomstolen i Umeå. Naturvårdsverket vill gärna bemöta de sakfel som finns i artikeln. 

Naturvårdsverket har begärt delvis återkallelse av tillståndet eftersom tillståndet är mycket bristfälligt och i delar står i strid med EU-rätten. Gruvdriften riskerar att påverka närliggande vattendrag, mark och våtmark genom utsläpp av metallhaltigt vatten och läckagevatten från dammarna. Dammarna är inte heller byggda enligt tillståndet vilket kan innebära risker. Länshållning av dagbrottet kan leda till påverkan på delar av våtmarken Kokkovuoma, som torrläggs om grundvattennivåerna sänks. Det har även vid den tidigare driften funnits problem i området med damm från transporter vilket inte bara påverkar miljön utan även närboende. 

Naturvårdsverket har inte tagit ställning till om gruvverksamhet som sådan kan bedrivas på platsen. 

På Naturvårdsverkets webbplats finns en tidslinje som visar ärendets gång sedan tillståndet meddelades. Här finns också den skrivelse som Naturvårdsverket skickade till konkursboet och den tilltänkta nya verksamhetsutövaren i november förra året där vi informerade om i vilken egenskap vi tog kontakt och vad som föranlett kontakten. Denna skrivelse skickades innan överlåtelsen av tillståndet till den nya verksamhetsutövaren. Därefter har handläggningen av ärendet fortsatt och Naturvårdsverket har bland annat inhämtat synpunkter från Svenska Kraftnät för att få klarhet i vad de anser om anläggningarna på verksamhetsområdet. 

Påståendet att Naturvårdsverket har väntat in i sista minuten på att ”klippa till” stämmer inte. Både köpare och säljare av miljötillståndet har vetat om de risker för kommande drift som finns. Bolagen har inte innan köpet efterfrågat något förtydligande från Naturvårdsverket och inte heller inväntat svaret på den remiss som skickats till Svenska Kraftnät utan valt att genomföra köpet trots de osäkerheter som fanns. Att det slutliga beslutet kommer nära inpå gruvverksamhetens start är beklagligt och en situation som hade kunnat undvikas.

Lennart Håkansson skriver också att begränsningen i nyttjandet av skog och mark är en fråga som engagerar. En annan fråga som enligt Naturvårdsverket engagerar en mycket stor del av befolkningen är hur vi tar hand om vår miljö. När det gäller verksamheter med stor miljöpåverkan är det avgörande för omgivningen att det tillstånd enligt vilket verksamheten bedrivs säkerställer att det inte blir en otillåten påverkan på miljön. Det är också avgörande att tillståndsinnehavaren följer det tillstånd som man fått. I det här fallet har den tidigare verksamhetsutövaren avvikit från det som står i tillståndet. 

Naturvårdsverket vill avslutningsvis tillägga att vid en återstart av en nedlagd gruva är det vanligaste tillvägagångssättet att ansöka om ett nytt tillstånd. Naturvårdsverkets agerande i gruvfrågor är viktigt för att åstadkomma en långsiktigt miljömässigt hållbar gruvverksamhet i Sverige. Det är viktigt att samma miljökrav ställs på olika verksamhetsutövare för att i möjligaste mån åstadkomma konkurrensneutralitet och förutsägbarhet. Myndigheten är mån om att lyssna på kritik för att förbättra processerna. Men den ska vara sakligt grundad. Informationen om hur vår handläggning i detta ärende gått till är lättillgänglig och kan granskas av den som är intresserad av vilka åtgärder som faktiskt vidtagits.
 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.