Debatt
Flyktingpolitik
29 november 2017 kl 16:53

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Grön Ungdom: Så kan vi ta ta emot fler flyktingar

Sverige skulle kunna ta emot många fler människor på flykt om förutsättningarna för en bra integrering förbättras och blir långsiktigt hållbara. Det som framförallt behövs är en politisk vilja, skriver företrädare för Grön Ungdom i Stockholmsregionen.

Det här är en opinionstext

Krig, resursbrist och förföljelse gör att fler människor är på flykt i världen idag än någonsin tidigare sedan andra världskriget. I det rika och politiskt stabila Sverige diskuteras det hur många människor som ska tillåtas söka sin tillflykt i landet, och vilka regler som bör gälla för detta. Sedan 2015 års retorik om “andrum” har strikta lagar införts, vilket stängt ute många människor.

Grön Ungdom i Stockholmsregionen (GUSR) tror att Sverige skulle kunna låta många fler människor ta del av landet på ett hållbart sätt, men förutsättningarna för etablering i det svenska samhället behöver förbättras för att flyktingmottagandet ska kunna upprätthållas i en allt mer instabil framtid. Vi menar att det är den politiska viljan, snarare än några fysiska begränsningar, som är avgörande. 

Miljöproblem orsakade av de industrialiserade ländernas globala exploatering blir alltmer påträngande. Sverige, som är ett av de länder som i allra högst grad byggt sitt välstånd på denna exploatering, har stor landyta och stabila miljömässiga förutsättningar och därför ett stort ansvar att ge människor en ny plats att leva på. 

På lokal och regional nivå i Sverige innebär detta att etableringspolitiken behöver stärkas. GUSR tror att civilsamhället spelar en nyckelroll för att nyanlända människor ska kunna etablera sig i samhället, då det skapar forum för personer att organisera sig och företräda sina intressen, ta del av meningsfulla aktiviteter, och knyta kontakter. Vi ser därför positivt på regeringens satsningar på civilsamhället, men anser att dessa satsningar borde bli ännu större, och kompletteras med lokal- och regionalpolitiska satsningar. 

Stockholmsregionen är segregerad. Olika socioekonomiska förutsättningar och boendesituationer påverkar livsvillkoren markant – till exempel kan medellivslängden skilja flera år mellan två tunnelbanestationer. Rasistiska strukturer och värderingar bidrar till att upprätthålla segregationen. Statistik tyder på att när icke-vita minoritetssvenskar utgör mer än fyra procent av befolkningen i ett bostadsområde så börjar de vita invånarna flytta därifrån.

Som grupp har majoritetssvenskarna största delen av den ekonomiska, sociala och kulturella makten i samhället, vilket bidrar till segregationens orättvisa effekter. Så kallade grannskapseffekter begränsar till exempel människors tillgång till arbetsmarknaden genom att arbetsköpare hellre anställer människor från rika områden. GUSR driver därför förslag som att stärka unga entreprenörer i socioekonomiskt utsatta områden, och garantera alla ungdomar i gymnasieåldern sommarjobb med sommarjobbsgrupper som blandas utefter socioekonomisk bakgrund, för att försöka riva barriärer mellan människor.

Staten och rättsväsendet har ett lågt förtroende i många socioekonomiskt utsatta områden. Detta bidrar till kriminalitet, vilket begränsar människors rörelsefrihet i det offentliga rummet. På sikt behöver förutsättningarna för människor att försörja sig på lagliga sätt förbättras och förtroendet mellan polis och civila återupprättas. Men i närtid anser Grön Ungdom i Stockholmsregionen att polismyndigheten i Stockholms län bör använda kroppskameror. 

Ökad övervakning går delvis emot gröna idéer, och det är därför viktigt att kroppskamerorna används på sådana sätt att de minimerar risken att provocera, och kränka människors integritet. Försök med kroppskameror i andra länder har visat en drastisk minskning av våld såväl från som mot poliser. Polisens utvecklingscentrum i Sverige beräknar att minst en tredjedel av de årliga anmälningarna mot polisen hade kunnat avslutas idag om kroppskameror varit i bruk. 

I en tid när de rika ländernas toppolitiker tävlar om att direkt eller indirekt göra livet svårt för människor från fattiga länder, behöver motkrafterna riva upp restriktiv migrationspolitik och skapa förutsättningar för att en stor migration ska kunna upprätthållas i framtiden på ett människovänligt och hållbart sätt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.