Debatt
Infrastruktur
2 oktober 2019 kl 16:14

Gräv rätt, så blir det hållbart!

Ansvaret på de som förvaltar våra VA-nät i Sverige kommuner har kanske aldrig varit så stora. Ofta kan det ha gått många år eller decennier sedan det senast gjordes större investeringar eller underhåll. Om det är så kan erfarenhet ha gått förlorad när det nu är dags att investera på nytt, skriver medlemmar i Betongrörsgruppen.

Det här är en opinionstext

Runt om i Sverige byggs det nytt, byggs ut och renoveras. Den förändring vi ser i Sverige är påtaglig. Det som sker ovan jord behöver mötas av samma utveckling under jord. Sedan några år har kunskapen om den varierande kvaliteten på VA-näten ökat. Till detta kommer de krav som förtätning och förändrat klimat ställer. Problembilden och behovet av investeringar och reinvesteringar är väl formulerad från flera aktörer.

Skälen är många för att tänka igenom inte bara att man ska göra något utan också vad man ska göra, och hur. Hur man bygger kan nämligen göra stor skillnad.

Med dagens teknik och material går det nämligen att bygga för längre livslängd än man tidigare planerat. Målet för nätens livslängd bör vara runt 150 år, det är både möjligt och nödvändigt att vi bygger för långsiktig hållbarhet. Svenskt Vatten har tidigare i år i rapporter satt ut målet att VA-nät bör byggas för minst 100 års livslängd och att det är möjligt att nå hela 150 års livslängd. I två nya rapporter från Svenskt Vatten visas att både rörtätningar och betongrör klarar 150 års livslängd. När det gäller rörmaterial vet vi att betong kan hålla i hundratals år. En studie från Cement och Betonginstitutet (numera RISE) bekräftar att under normala förhållanden håller betongrör utan problem i 150 år i avloppssystemet.

I många kommuner är de ansvariga politikerna nya efter valet, både maktskiften och generationsväxling bidrar. Kunskap riskerar att förloras. Detta är bakgrunden till att vi tagit initiativ till att ta fram en projekteringspolicy för hur man bygger ett effektivt och hållbart VA-nät med fokus på självfallsledningar, det vill säga spillvatten och dagvatten.

Vi behöver göra rätt från början. I policyn tar vi upp vad beställare ska tänka på, vilka regelverk de måste följa, att man inte bara planerar byggmetoder, material mm utan att man även följer upp det som utförts. Toleransen för fel har ökat när den egentligen borde minska i allt tätare bebyggelse.

Policyn tar också upp vad en projektör bör tänka på för att minska underhållsbehov och öka livslängden. Entreprenören har en viktig roll att både genomföra projektet enligt beställning men även dokumentera arbetet. Policyn pekar på de möjligheter att begränsa miljöpåverkan, det handlar bland annat om att välja hållbara material för ledningar men även att försöka återanvända schaktmassor för att minska transportbehovet.

Vinsterna med att göra rätt är stora. Att gräva vid ett tillfälle är billigare än att gräva flera gånger och i tätbebyggda områden blir trafikstörningarna en samhällsekonomisk kostnad. Det finns också en ekonomisk aspekt på att bygga hållbart. Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet har studerat hur kommuner hanterar avskrivningar och funnit att avskrivningstiderna för ledningsnäten ökar. Historiskt har investeringar i ledningsnät skrivits av över 33 till 50 år. I den nya studien visas att snittet nu är 54 år. Med tanke på de stora investeringar som ska göras blir vinsterna stora om man kan tillämpa 100 eller 150-års avskrivning i stället för 54 år.

Att vårda Sveriges VA-nät är ett stort, viktig och långsiktigt ansvar. Vi hoppas att vår policy kan underlätta för de som har detta viktiga ansvar. Utbytestakten i Sverige är låg, det tar i snitt 240 år innan ledningarna har förnyats. Det är för lång tid. Vi kommer att behöva lägga mer pengar för att modernisera näten snabbare, men vi behöver samtidigt bli bättre på att anlägga nya VA-nät som håller längre.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.