Debatt
Digitalisering
23 juni 2020 kl 06:00

”Granska hur den digitala vården fungerat”

En myndighet bör få i uppdrag att granska hur den digitala vården fungerat under pandemin, med speciellt fokus på sköra multisjuka äldre, skriver Sveriges läkarförbunds ordförande Heidi Stensmyren.

Det här är en opinionstext

Heidi Stensmyren
ordförande i Sveriges läkarförbund 

Coronapandemin har på rekordtid ställt om svensk hälso- och sjukvård. Sjukhusen har på kort tid skalat upp antalet intensivvårdsplatser och även inom primärvården har omställningen varit omfattande. Personliga besök har i stor utsträckning ersatts med digitala för att minimera de fysiska kontakterna och minska smittorisken. De som är 70 år eller äldre får idag ofta hjälp digitalt. 

Läkare har länge drivit på för ökade investeringar i ändamålsenliga digitala lösningar och under våren har användningen av dem som redan finns ökat markant. 

En enkät som Läkarförbundet gjort bland sina medlemmar visar att åtta av tio av de läkare som genomför digitala vårdmöten har ökat sina digitala vårdkontakter efter pandemiutbrottet. Av dessa har hälften mer än fördubblat antalet digitala patientmöten. 

Det är bra att läkarbesök har kunnat genomföras med ökat skydd för individer och att en kris också kan skapa utveckling. Samtidigt gäller det att tänka både snabbt och långsamt. Sverige behöver agera strategiskt så att utvecklingen blir så bra som möjligt och vården håller hög kvalitet och resurser utnyttjas effektivt. 

Vad som är mycket oroväckande i enkätundersökningen är att hela två av tre läkare känner att de inte kan erbjuda en god vård i samma utsträckning digitalt som vid ett fysiskt besök. Att så många läkare uppger detta beror sannolikt på att lösningarna inte är optimala för den åldersgrupp som de digitala mötena under pandemin har riktat sig till. 

Användandet av digitala vårdtjänster har ökat snabbt de senaste åren, men det finns stora skillnader mellan olika grupper. Äldre, personer med kort utbildning och låginkomsttagare nyttjar dessa tjänster i mindre grad än andra. 

Socialstyrelsens lägesrapport 2020 visar att bara fyra procent i åldersgruppen 66 – 75 år använde vårdappar för läkarbesök under 2019. Bland de över 76 år låg siffran på tre procent. 

Digitala vårdmöten utgör ett värdefullt komplement till det fysiska mötet, framförallt om det finns en fast läkarkontakt i grunden. Digitaliseringen i vården är önskvärd och helt nödvändig för att möta det ökade vårdbehovet och skapa en mer effektiv och innovativ välfärd. Därför är det viktigt att ytterligare optimera lösningarna. 

Digitaliseringen i vården har en lång väg kvar att vandra vad gäller integrerade journalsystem, digital infrastruktur och effektiva IT-system som sätter patienten i centrum. Men det finns nu möjligheter att ge vård på distans som inte fanns för bara några år sedan. 

Läkarförbundet vill därför att regeringen ger relevant myndighet i uppdrag att granska hur den digitala vården fungerat under pandemin, med speciellt fokus på sköra multisjuka äldre, så att lösningarna kan utvecklas och optimeras. Sverige behöver inte bara glida med den tekniska utvecklingen utan bör jobba med mål och krav för de tjänster som invånarna ska erbjudas. 

Mer kunskap är nödvändigt när det gäller hur och vilka digitala kanaler ska användas. När fungerar det lika bra att ha ett digitalt vårdmöte som ett fysiskt? 

Det behövs även stöd till vården med information om hur digitala kanaler bäst används.  Nu krävs statliga investeringar i den digitala infrastrukturen. Det brådskar med bättre system som underlättar för både läkare och patienter. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 23 juni 2020 kl 06:00

Skribent

Heidi Stensmyren
ordförande i Sveriges läkarförbund