Debatt
Regionalpolitik
19 augusti 2019 kl 05:05

Gör verkstad av ert fagra tal om ”hela Sverige”!

Det kommunala uppdraget är i princip lika oavsett hur kommunen ser ut, men om alla kommuner ska klara detta uppdrag så måste lika förutsättningar ges, skriver kommunstyrelseordförandena i Malå och Sorsele. 

Det här är en opinionstext

Vi är kommunstyrelseordförande i två av landets minsta kommuner – Malå och Sorsele. Kommunerna ligger i Västerbottens inland – södra Lappland. Våra kommuner innehåller stora naturresurser, orörd natur, rent vatten, ren luft, trygghet, exklusiv kultur och inte minst kreativa människor. Möjligheterna att skapa sig ett gott liv är stora. Vi har fortfarande en förskole- och skolverksamhet som vi känner oss stolta över, en äldreomsorg som ger våra äldre ett värdigt åldrande. Vi känner varandra, vi litar på varandra och vi bryr oss om varandra.

Oavsett regeringar så har det under lång tid enligt vår mening saknats en långsiktig strategi för lands- och glesbygdens utveckling. Vi blir fortfarande irriterade när vi beskrivs som tärande delar av Sverige. Trots allt fagert tal så om statlig närvaro i hela landet så är det motsatsen som vi lever i. Också de regionala strukturerna centraliseras mer och mer, i vårt fall till Umeå.

När politiska beslut fattas är det alltid viktigt med konsekvensanalyser. Vi saknar många gånger analyser som visar vilken betydelse som besluten har ur ett regionalpolitiskt perspektiv.

Mycket av vår välfärd är beroende av att den offentliga servicen fungerar. Det gäller förskola, skola, äldreomsorg, räddningstjänst, miljötillsyn, vattenförsörjning med mera. I Sverige har vi valt att lägga huvudansvaret på den kommunala nivån. Vi menar att det i grunden är rätt att lägga välfärdens beslut så nära medborgarna som möjligt men då måste också likvärdigheten upprätthållas.

Det kommunala uppdraget är i princip lika oavsett hur kommunen ser ut. Våra egna kommuner – Malå och Sorsele (Västerbottens inland) med sina tillsammans 5626 invånare ska ge sina medborgare lika god service som Stockholms kommun ska ge sina drygt 965 000 medborgare. Vi har sett över båda våra kommuner 0,6 invånare/km². Stockholms kommun har 5156 invånare/km². Hade vi samma befolkningstäthet så skulle det bo 46 miljoner hos oss. En malåbo och en sorselebo betalar ungefär 5 kronor mer i kommunalskatt än en stockholmare. Man kan stilla undra varför det är så? Kommunalskatten som konstruktion är ju i sig orättvis eftersom den saknar någon form av progressivitet.

Vi tycker att kunskapen om lands- och glesbygdens utmaningar är låg hos många centrala beslutsfattare. Många beslut grundar sig på de behov som finns i urbana miljöer. Dessa beslut passar ofta illa när de ska tillämpas i hela Sverige.

Några exempel:

  • Marknadslösningar som används allt oftare för att klara välfärden är i våra hemkommuner inte intressanta. Den lönsamhet som kan finnas i mer befolkningstäta kommuner finns helt enkelt inte hos oss.
  • Strandskyddet är ett annat exempel där städer bygger bokstavligt talat i vattnet medan vi som har gott om stränder har stora problem med gällande lagstiftning. Det förhindrar bland annat möjligheten att erbjuda exklusiva fritidshustomter.
  • Den statliga närvaron tenderar trots allt prat att minska i våra kommuner.
  • Kollektivtrafik utformas med staden som mall vilket naturligtvis missgynnar oss. En försening på 30 minuter kan uppröra en stadsbo. Missar man bussen hos oss får man vänta till nästa dag.
  • Bank- och kreditväsende överger våra kommuner. Trots politiska mål om att trygga betaltjänster i hela landet.

I Almedalen diskuterades bland annat hur vi klarar frågor runt vatten och avlopp. Utmaningarna för Värmdö, Stockholm, Gotland, Malå och Sorsele kan vara minst sagt vara olika. Förutom de geografiska och klimatmässiga olikheterna så är det till exempel tydligt att små kommuner har högre taxor och svårare att hitta resurser för underhåll och investeringar.

Det är här som politiken kommer in. Ska kommunerna ha samma uppdrag oavsett storlek och var i landet man befinner sig i så måste lika förutsättningar ges. Det är svårt att hitta en centralt placerad politiker som inte nickar instämmande när man påstår att Sverige behöver en levande landsbygd. Men att göra ”verkstad” av allt prat det ser vi väldigt lite av.

Ska kommunerna fortsatt ha ett huvudansvar för välfärden så krävs en annan syn om hur resurser ska fördelas. Likvärdig välfärd och service kräver kunskap och insikt om hur olika det faktiskt ser ut i Sverige. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.