Utbildning

Gör om lärosätenas finansiering från grunden

Distansutbildningar missgynnas på grund av att lärosätena inte får betalt för alla studenter de utbildar. De som inte klarar tentan utbildas alltså gratis. Det är ett systemfel som måste rättas till, skriver Sveriges förenade studentkårers ordförande Jacob Adamowicz och vice ordförande Daniel Lindblom. 

Replik. I en debattartikel skriver tre forskare om hur distansstudenter inte tar högskolepoäng i samma utsträckning som campusstudenter och att det missgynnar utbildningsformen i nuvarande system. Av den anledningen vill de införa en särskild ersättning för distanskurser. Det är att gå över ån efter vattnet. En bättre lösning är att åtgärda systemet från grunden och sluta fördela resurser baserat på hur många högskolepoäng studenterna tar.

Det finns visserligen ett problem med att studenter på distansutbildningar inte tar högskolepoäng i samma utsträckning som campusstudenter. Det säger dock inte särskilt mycket om utbildningarnas kvalitet.

En vanlig anledning till att välja distansstudier är att det är enklare att kombinera med arbete. Men yrkesverksamma studenter är inte beroende av studiemedel. Ofta är de inte heller i samma utsträckning intresserade av ett examensbevis. De är intresserade av kunskap, men behöver inte ta högskolepoäng som de kan visa upp för CSN eller använda för en examen. Därför missgynnas utbildningar som finansieras på basis av att studenterna klarar tentan.

Artikelförfattarna vill lösa detta genom att införa en särskild subvention för distanskurser samtidigt som tilldelningen baserad på prestation blir ännu större. Deras argument är att om staten betalar extra för distanskurser skulle det kompensera för de studenter som inte avslutar kursen och tar poäng. Men det är den prestationsbaserade tilldelningen som ger upphov till problemet från första början. Därför är förslaget att öka den prestationsbaserade tilldelningen helt fel. Varför ska vi ha ett systemfel som missgynnar vissa utbildningsformer över huvud taget?

Att lärosätena får mer pengar ju fler som klarar tentan skapar också andra problem. Det missgynnar inte bara distanskurser utan alla typer av fristående kurser till förmån av program och är ett stort hinder för yrkesverksamma att enkelt fortbilda sig. Dessutom leder det till dåliga incitament och till att utbildningarna som är i störst behov av förbättringar får minst pengar att röra sig med. Det skapar en negativ spiral.

Sveriges förenade studentkårer anser att universitet och högskolor måste få betalt för de kostnader utbildningen faktiskt medför. Det krävs för att all utbildning ska hålla hög kvalitet. Distansutbildningar missgynnas på grund av att lärosätena inte får betalt för alla studenter de utbildar. De som inte klarar tentan utbildas alltså gratis. Det är ett systemfel som måste rättas till.

Just nu pågår en utredning av hur universitet och högskolor ska finansieras. Utredningen ska lägga förslag om hur all högre utbildning ska hålla hög kvalitet. Det innebär att olika utbildningsformer måste få rätt förutsättningar, oavsett om det gäller programutbildningar, fristående kurser, distansutbildningar eller kvällskurser på campus. Ge lärosätena rätt förutsättning att ta ansvarsfulla beslut om utbildningsutbudet utifrån vad som studenter och samhälle behöver. Inget format ska missgynnas. All utbildning ska hålla hög kvalitet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.