Debatt
Förskola
27 augusti 2018 kl 20:00

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Gör något åt förskolans grundläggande problem

Barngruppernas storlek är inte det enda som avgör barnens och personalens trivsel på förskolan. För att skapa en trygg miljö med låga stressnivåer krävs politiska förslag som leder till bättre utbildnings- och kompetensnivåer, högre löner och större likvärdighet på verksamheten såväl mellan som inom kommuner. 

Det här är en opinionstext

Replik. Valet närmar sig med stormsteg och det märks i den politiska debatten om förskolan. ”Genusflum”, språkutveckling, högläsning och storleken på barngrupperna i förskolan diskuteras flitigt just nu.  Som förskoleforskare och nu engagerade i projekt om förskollärares uppdrag mot bakgrund av ökad psykisk ohälsa hos förskollärare välkomnar vi det ökade politiska intresset. Detta har varit mycket sparsamt de senaste åren.

I en debattartikel i Dagens Samhälle (23/8) framhåller Caroline Szyber, familjepolitisk talesperson för Kristdemokraterna, vikten av att barngrupperna i förskolan måste bli mindre. Detta har uttryckts från många grupper under senaste året. Gruppstorleken i förskolan har kommit att bli en symbolfråga. 70 pro­cent av förskollärarna uppger enligt Lärarförbundet att stora barngrup­per är det största problemet i förskollärares yrkes­vardag.

Det blir dock mycket förenklat att enbart lyfta barngruppens storlek som det som ska skapa goda villkor i förskolan, trygga uppväxtförhållanden och goda lärande- och utvecklingsmöjligheter. Vi vill här lyfta några av de villkor som vi menar också är viktiga för kvaliteten i förskolan.

Förskolans personal utgör den grundläggande förutsättningen för förskolans verksamhet. Vi vet från omfattande forskning att förskolans kvalitet är relaterad till personalens utbildnings- och kompetensnivå. Vi vet vikten av utbildning för det som ska utföras och av en bra arbetsmiljö för personalen. Andelen personal i förskolan som inte är utbildad för att arbeta med barn har dock ökat kraftigt och utgör nu en tredjedel av personalen. Andelen med förskollärarexamen uppvisar en stor variation mellan olika förskolor, kommuner, och huvudmän, men har generellt minskat. Andelen är nu är 40 procent nationellt, i Malmö 30 procent.

Stressjukdomarna ökar tydligt. Sjukfrånvaron är hög generellt inom försko­lans område, och från tidigare lägre siffror har sjukfrånvaron hos gruppen förskollärare nu ökat markant. Detta var också bakgrunden till att vi engagerades av förskoleförvaltningen i Malmö för en studie som uppmärksammar förskollärares dilemma, stressfaktorer och möjliga åtgärder. Många av våra intervjuade lyfter barngruppens storlek, men framför allt faktorer som sammanhänger med ett förändrat uppdrag i en påfrestande personalsituation, med en stark upplevelse av att inte räcka till.

Vi ser i vår studie att de strukturella förhållandena – som exempelvis barngruppsstorlek, personalens utbildningsnivå, personalomsättning och inte minst de ekonomiska förutsättningarna för skolformen förskola – visar stora skillnader inom landet och mellan kommuner. En stad som Malmö är särskilt utsatt. Den ojämna fördelningen av utbildad personal och de olikartade ekonomiska förutsättningarna leder till minskad likvärdighet, sämre kvalitet och ökade påfrestningar för den utbildade personalen. En tydlig slutsats är att vi inte har likvärdiga förutsättningar för förskolans verksamhet, inte mellan kommuner, och inte inom kommunerna. Detta utgör en stress för personalen och förstärker skillnader i barns förutsättningar för trygghet, lärande och utveckling, snarare än att motsvara förskolans kompensatoriska uppdrag att verka kompletterande och utjämnande.

Vi delar fullständigt Caroline Szybers krav att föräldrar ska kunna känna sig trygga att lämna sina barn till förskolan och att personalen ska kunna känna sig trygga med förutsättningarna för sitt arbete. Detta är ytterligt angeläget. Det kräver politiska förslag som skapar detta – det vill säga som rör personalens utbildning, kompetens och kontinuitet, löner, lokaler,  ute- och innemiljö, och inte minst ekonomiska förutsättningar för att driva verksamheten så den motsvarar uppdraget.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.