Kollektivtrafik

Gör trängselskatten till en regional avgift

Med förändrade ekonomiska styrmedel och bättre samverkan mellan stat, region och kommuner skulle det gå att åstadkomma en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken. Regeringen behöver då bland annat gå vidare med förslaget om att inrätta ett avståndsbaserat reseavdragssystem. Dessutom måste trängselavgiften göras om till en regional avgift, skriver MP i Stockholms läns landsting

Sveriges storstäder och inte minst Stockholm står inför stora utmaningar när det gäller att bygga ut kollektivtrafiken till en växande befolkning. Om Sverige ska klara av att nå de nationella klimatmålen krävs att våra storstäder går före och visar att det går att ställa om infrastrukturen från bil till kollektivtrafik. Samtidigt visar nya skatteberäkningar från SKL att skatteunderlaget under de kommande åren kommer att minska och övergå till en mer normal konjunktur.

För Stockholms läns landsting innebär detta att viktiga kollektivtrafikinvesteringar, som exempelvis övergång till automatisk drift på röda linjen kan behöva avbrytas. Det skulle innebära att landstinget stoppar en viktig satsning för att öka kapaciteten i tunnelbanan, vilket behövs inte minst för att minska trängseln för resenärerna.

Men med förändrade ekonomiska styrmedel och bättre samverkan mellan stat, region och kommuner skulle det gå att åstadkomma en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken. För det saknas inte pengar i svensk ekonomi, det handlar bara om att de ska användas på rätt sätt.

För det första behöver regeringen gå vidare med förslaget i landsbygdsutredningen om att inrätta ett avståndsbaserat reseavdragssystem. Reseavdraget kostar idag staten 14 miljarder kronor. Av dessa 14 går 3,9 till invånare i Stockholms län. Reseavdraget som skapats för att vidga arbetsmarknadsregionerna på glesbygden har istället blivit en ren subventionering av biltrafik i Sveriges storstadsregioner.

En granskning visar dessutom att det förekommer ett omfattande fusk i systemet. Ett införande av ett helt avståndsbaserat system borde kunna kapa kostnaderna kraftigt.

Det rimliga är då att staten istället använder detta överskott till att vara med och investera i utbyggnad av kollektivtrafik i hela Sverige, för att på det sättet öka möjligheten för människor att på ett klimatsmart sätt ta sig till jobbet.  

Det andra ekonomiska styrmedlet som specifikt påverkar Stockholm är utjämningen av kostnader för kollektivtrafik i kostnadsutjämningssystemet. Eftersom landstinget i Stockholm står för 100 procent av kostnaderna för kollektivtrafiken medan systemet omfördelar 60 procent till landsting och 40 procent till kommuner så är systemet en stor förlustaffär för landstinget. Ett undantag för Stockholm där vi i stället får ersättning för våra faktiska kostnader för kollektivtrafik skulle ge oss ett ökat generellt bidrag för drift och investeringar av kollektivtrafik på 500 kronor per invånare, det vill säga totalt mer än en miljard per år.

Till sist måste den nuvarande trängselavgiften ändras från att vara en nationell skatt till att bli en regional avgift. 2016 genererade trängselavgifterna 118 miljoner till staten. Pengar som ska användas till att bekosta Förbifart Stockholm men även utbyggnaden av tunnelbanan. Det som dock är märkligt är att dessa pengar räknas som en del i en statlig medfinansiering. Då pengarna i första hand kommer från länets invånare.

Men det största problemet är att det krävs beslut i Sveriges riksdag, det vill säga en lagändring för att ändra nivåerna i trängselavgiften. Istället borde både nivån och omfattningen av trängselavgifterna beslutas regionalt och pengarna vara vikta till att bekosta kollektivtrafik.

Regeringen har under kort tid levererat flera klimatpolitiska förslag, bland annat flygskatt, bonus malus med mera som syftar till att uppnå utsläppsminskningar och flytta resor från väg och flyg till järnväg. Om förslaget om att även förmånsbilar i trängselavgiftsystemet skulle bli verklighet skulle även det påverka konkurrenskraften för kollektivtrafiken kraftigt.

Genom att ta tag i de övergripande ekonomiska styrsystemen och en målinriktad samverkan mellan staten, kommunerna och den regionala nivån kan vi klara klimatutmaningen och göra Stockholmsregionen till en global förebild. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.