Arbetsmarknaden

”Gör om anställningsstöden så att fler får jobb”

Arbetsmarknaden är dysfunktionell. Å ena sidan subventioneras den av skattemedel som leder till undanträngningseffekter och snedvriden konkurrens, och å andra sidan finns det företag som har stor efterfrågan på välutbildad arbetskraft men som inte finner den. Därför behöver dagens anställningsstöd förändras.

Efter åtta år med Alliansens så kallade arbetslinje har arbetslösheten cementerats på en hög nivå. I Skåne är 60 000 utan arbete, av dessa bor cirka 20 000 i Malmö.

Trots generösa anställningsstöd har inte fler fått fäste på arbetsmarknaden. Tvärtom ser vi hos vissa arbetsgivare hur anställningstider begränsas till den tid som anställningsstöden omfattas, och hur den av samhället subventionerade arbetskraften snedvrider konkurrensen.

Risken för överetablering och snedvriden konkurrens är överhängande inom branscher som transport, bygg, handel, hotell- och restaurang samt företagstjänster (allt ifrån IT- till rut-tjänster). Dessa erhåller i dag 54 procent av utbetalade anställningsstöd från arbetsförmedlingen i Skåne. Dessutom omfattas många av dessa branscher av momssänkningar, sänkta arbetsgivaravgifter samt skattereduktion på arbetskraftskostnaden.

Samtidigt i andra branscher och inom andra yrken efterfrågar företagen arbetskraft. Svenskt Näringsliv har i många rapporter pekat på detta; tillväxten hämmas av att man inom en rad branscher saknar arbetskraft med adekvat utbildning.

Sammantaget framträder bilden av en dysfunktionell arbetsmarknad. En arbetsmarknad som å ena sidan subventioneras av skattemedel men leder till undanträngningseffekter och snedvriden konkurrens och å andra sidan har företag som har stor efterfrågan på välutbildad arbetskraft men som inte finner den.

I dag omöjliggörs en behövlig strukturell förändring av arbetsmarknaden bland annat på grund av anställningsstöden. Stöd som baseras nästan helt på individen, till exempel tid i arbetslöshet, ålder, funktionsnedsättning men som inte ger incitament för den arbetssökande att söka utbildning inom bristyrken. Ett reformerat system bör i fortsättningen inte bara begränsas till individens förutsättningar utan även ta hänsyn till efterfrågan på arbetsmarknaden. Till exempel bör anställningsstöd även baseras på den arbetssökandes utbildningsbehov, det lokala näringslivets efterfrågan inom bristyrken samt motverka risken för undanträngningseffekter. Det bör även uteslutande gå till arbetsplatser som omfattas av kollektivavtal.

Följande principer bör ligga till grund för ett framtida system för anställningsstöd:

För det första, precis som i dag, bör anställningsstöd baseras på individens arbetsförmåga men också möjliggöra riktade insatser till arbetsmarknadens behov. Det vill säga att det bör se olika ut, för olika yrken. Där efterfrågan på arbetskraft är störst bör också anställningsstödet vara störst.

För det andra bör behovet av anställningsstöd inom branscher och nivåerna på dessa bestämmas lokalt i avtal mellan arbetsmarknadens parter och arbetsförmedlingen. Det som definieras som bristyrke i Skåne är inte nödvändigtvis detsamma i Västra Götaland.

För det tredje bör de medel som frigörs av minskat anställningsstöd i överetablerade branscher användas till generösa studiestöd och utbildningar inom de branscher där det är arbetskraftsbrist. Långtidsarbetslösa bör till exempel ha rätten att heltidsstudera till bristyrken på sin arbetslöshets- eller aktivitetsersättning.

Och slutligen, för det fjärde, bör anställningsstöd endast ges om anställningen är i ett företag som tecknat kollektivavtal. 

Nästan 20 000 Malmöbor är arbetslösa trots att vi sedan år 2000 har nästan 30 procent fler arbetstillfällen i Malmö. De nya arbetena har med andra ord gått till dem som bor i våra kranskommuner. Där har företagen funnit den kompetens de efterfrågar. 

I framtiden borde det vara lika självklart att hitta arbetskraften i Malmö.

Ett modernt kunskapssamhälle kräver ständigt ny kunskap. När näringslivet omstruktureras måste arbetstagarna kunna följa med i omvandlingen. Att, som i dag, möta denna verklighet med ett anställningsstöd för lönekostnaden men inte utbildningskostnaden känns, försiktigt uttryckt, omodernt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.