I går tisdag presenterade statsminister Stefan Löfven Anna Ekström som ny gymnasieminister. Från Lärarförbundet säger vi: Välkommen till ett nytt spännande jobb! Nu lämnar du uppdraget som generaldirektör för Skolverket och får fortsätta att arbeta med en av de viktigaste frågorna för Sveriges framtid. Du kommer att spela en avgörande roll för att en gymnasieexamen även i framtiden ska vara en självklarhet – inte ett privilegium.
”Fler klarar gymnasiet” var den hoppfulla rubriken i många tidningar förra veckan. Enligt SKL klarar 65 procent av eleverna av att ta en gymnasieexamen på tre år. Men även om fler klarar examen är det fortfarande alltför många som inte gör det – så många som en tredjedel.
Tittar man vidare på situationen för barn och ungdomar som inte är födda i Sverige ser statistiken ännu mer problematisk ut. Färre än hälften av de elever som kommit till Sverige efter skolstartsåldern klarar grundskolans kunskapsmål och inte ens en av tio som påbörjar språkintroduktion avslutar ett nationellt program på gymnasiet inom fyra år. Och detta är statistik som mättes innan ytterligare 70 000 barn sökte asyl i Sverige förra året.
Vi vet att en gymnasieexamen är körkortet till svensk arbetsmarknad. De ungdomar som saknar en gymnasieexamen har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i fasta anställningar. Att se till att alla unga i Sverige får detta arbetsmarknadskörkort borde vara den högst prioriterade frågan för den svenska regeringen.
För att det ska vara möjligt krävs en politik som ger lärare och elever bättre förutsättningar att lyckas.
Lärarförbundet kan i dag presentera resultatet av en enkät som vi genomfört bland 700 av Sveriges gymnasielärare. De kan berätta både om hur vardagen ser ut ute på skolorna och ge konkreta råd kring hur gymnasieskolan kan bli bättre:
- Mer än 95 procent av gymnasielärarna säger att deras arbete är meningsfullt, och det är eleverna som skapar mening i yrket. Det finns alltså en stor grupp kompetenta och engagerade yrkespersoner som trivs med sitt jobb men som måste få bättre förutsättningar för att kunna göra skillnad för varje elev.
- Åtta av tio gymnasielärare säger att deras arbetsbelastning är för hög. För att minska arbetsbelastningen vill gymnasielärarna framför allt se över två betungande uppgifter: administrationen och den detaljerade dokumentationen, för att i stället kunna fokusera på att utveckla och kvalitetssäkra undervisningen.
- Gymnasielärarna måste få mer stöd av andra yrkesgrupper för att kunna ge alla elever de bästa förutsättningarna. Nio av tio vill se en förstärkt elevhälsa, nästan lika många vill ha ökat stöd av specialpedagoger och lärarassistenter. Lärarna signalerar även avlastningsbehov av socialpedagoger, IT-stöd, skolvärdar och IKT-pedagoger.
- Åtta av tio gymnasielärare har tagit emot nyanlända elever. Var tredje lärare tycker att förutsättningarna varit mycket eller ganska dåliga. För att komma åt problematiken behövs fler behöriga lärare, SVA-lärare och modersmålslärare. Det kräver både lönesatsningar och utbildningsinsatser.
- Två av tre gymnasielärare uppger att deras skola har bytt chef under de senaste tre åren. Ett bra lärarskap kräver ett starkt och stabilt pedagogiskt ledarskap, något som även OECD pekar på som avgörande för att bryta Sveriges nedåtgående skolresultat. En bra gymnasieskola förutsätter attraktiva och hållbara arbetsvillkor för rektorer.
Gymnasieministerns främsta uppdrag i regeringen bör nu bli att se till att höja ambitionerna för gymnasieskolan - rejält. I juli ställde sig den tidigare gymnasieministern Aida Hadzialic bakom Lärarförbundets Gymnasielöftet. Det handlar om att göra allt för att alla unga ska få rätt förutsättningar att klara gymnasiet. Jag hoppas att du Anna Ekström tar över det löftet och att vi tillsammans kan arbeta för att nå ända fram.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
