Tillgänglighet

Gör det omöjligt att strunta i tillgänglighet

Bortåt en miljon svenskar har i dag en funktionsnedsättning, men tillgängligheten i offentliga lokaler och affärsinrättningar är fortfarande dålig. Till en del beror det på okunskap om gällande lagar. I andra fall kan det handla om ett kortsiktigt kostnadstänkande.

Regeringen har via ett lagtillägg gjort bristande tillgänglighet till en fråga om diskriminering. Men tillägget har brister, och kommunernas kontroll av redan existerande regler lämnar mycket att önska. Det är nämligen än så länge nästan helt riskfritt att bryta mot gällande lagar och regler.

För en person med funktionsnedsättning är det i dag fortfarande svårt eller ibland rent av farligt att ta sig fram i tillvaron. För cirka en miljon svenskar innebär vardagen att man har tillgång till ett litet urval av butiker och inrättningar för att göra ärenden som mat- och klädinköp - för att inte tala om det begränsade urvalet av restauranger och krogar.

Många inrättningar finns fortfarande i fastigheter som uppfördes innan tillgänglighetskravet kom in i plan- och byggnadslagen. Därför lever många fastigheter i Sverige fortfarande inte upp till lagens krav på tillgänglighet.

Artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast att den fysiska tillgängligheten är en förutsättning för att ta del av alla andra rättigheter. Därför är tillgänglighet en rättighet i sig. Men verkligheten för den som har nedsatt rörlighet är ofta långt ifrån konventionerna.

Handisam, som numera heter Myndigheten för delaktighet, publicerade i höstas en rapport som byggde på en enkät bland 1 500 personer med olika typer av funktionsnedsättning. Den visade att en av fyra svenskar med nedsatt rörlighet har problem med att komma in och drygt en tredjedel med att ta sig fram i en krogmiljö. Krogar och andra offentliga inrättningar bryter mot Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder, så som mindre nivåskillnader, tunga dörrar utan automatik, eller trånga entréer. 

Och i Rivkraft, en färsk enkätundersökning från Myndigheten för delaktighet, uppger 31 procent av de tillfrågade med en funktionsnedsättning att de hindras att handla på grund av bristande tillgänglighet i butiker. 39 procent säger att de ofta eller alltid hindras av brister i tillgängligheten vid kulturella aktiviteter.

Även den gemensamma sektorn lämnar mycket att önska. Svenska kommuner får i snitt 30 av 66 möjliga poäng i graden av fysisk tillgänglighet i en lägesöverblick som Myndigheten för delaktighet publicerade före sommaren. En del kommuner får väldigt höga poäng, medan andra inte tycks ha gjort mycket på området tillgänglighet. 

Ändå tycks krogägare och fastighetsägare inte vara oroliga. Att bryta mot reglerna leder sällan eller aldrig till några sanktioner. Kommunerna har ett tillsynsansvar och kan tilldela ett vite, men det sker sällan eller aldrig. Vi välkomnar därför att regeringen gett Boverket i uppdrag att ta reda på hur kommunerna kontrollerar tillgängligheten. Boverket ska också ta fram stöd för kommunerna i deras kontrollarbete.  

Som Sveriges största leverantör av automatiska entréer kommer ASSA ABLOY Entrance Systems PDS i kontakt med tusentals offentliga entréer från Ystad till Haparanda. Alldeles för många saknar fortfarande en dörrautomatik, eller så är en dörröppnare belägen så högt upp att en rullstolsburen person inte kan komma åt den. Många entréer är monterade utan något som helst hänsyn till gällande standard vad gäller tillgänglighet och säkerhet för rörelsehindrade.

Tyvärr beror detta på en kombination av dels okunskap om regelverket bland beställare och en del leverantörer, dels kortsiktig ekonomisk vinning. I stället för att bara se kostnader, borde den enskilde näringsidkaren se en möjlighet till nya intäktsströmmar med ökad tillgänglighet. Ofta vill näringsidkaren att fastighetsägaren ska bekosta tillgänglighetsanpassningen, medan fastighetsägaren tycker att hyresgästen ska stå för fiolerna.

Tillägget med bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen, som träder i kraft vid årsskiftet, gör det möjligt för DO att ta den som bryter mot gällande regler till domstol. Lagen har dock stora brister, vilket DHR har påpekat i kritik till regeringen. Men varför vänta på att lagar och regler skärps?

Vi uppmanar både fastighetsägare och rörelseidkare att se möjligheterna i stället för problemen i att satsa på större tillgänglighet. Samtidigt uppmanar vi ansvariga politiker – oavsett partifärg – att se till att vi får en skärpt kontroll över tillgängligheten i Sverige. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.