Företagsklimat

Gör det enklare för företagen att misslyckas

Att misslyckas som företagare kan vara en värdefull tillgång som bidrar till senare företagsframgångar. I den statliga utredningen om näringslivsklimatet för entreprenörskap föreslås en översyn av reglerna kring företagsrekonstruktion, vilket Företagarna länge efterlyst. Nu hoppas vi att regeringen skyndsamt omsätter förslagen i handling.

I början av veckan överlämnade regeringens särskilde utredare professor Pontus Braunerhjelm sitt utredningsbetänkande Entreprenörskap i det 21 århundradet (Dir. 2015:10) till näringslivsminister Mikael Damberg och regeringen.

Företagarna har länge pekat på det stora behovet av enklare och mindre stigmatiserande regler kring konkurs och rekonstruktion.  

En av utredningens viktigaste delar är en översyn av reglerna kring företagsrekonstruktion. Syftet är att förbättra förutsättningarna för en andra chans för de entreprenörer och företagare som - trots stort personligt engagemang - riskerar konkurs.  

Att risktagande påverkas av ekonomiska incitament, till exempel genom skattereglernas utformning, är väl förankrat i ekonomisk teori. Lika välkänt är det att risktagande ibland leder till misslyckanden.  

Det behöver i sig inte vara ett problem. Surt förvärvade lärdomar kan vara en värdefull tillgång. Forskning visar tydligt att tidigare erfarenheter av eget företagande, inklusive eventuella misslyckanden, är en starkt bidragande faktor till senare företagsframgångar. 

I Sverige leder misslyckanden alltför ofta till att individer slås ut både ekonomiskt och socialt. Bland kritikerna finns Världsbanken, som i en rapport 2014 har påpekat att det svenska insolvensförfarandet borde snabbas upp och att det är mer kostsamt än i jämförbara OECD-länder. Kunskapen om diverse ansvarsregler i samband med insolvens och konkurs är dessutom ofta mycket dåliga bland företagare. Möjligheterna att reorganisera och rekonstruera bolag som hamnat i tillfälliga ekonomiska svårigheter måste därför förbättras.

För att underlätta rekonstruktion i mindre företag och för att sänka kostnaderna föreslår utredaren att ett så kallat separat ackord införs. Dessutom ska rätten kunna pröva rekonstruktörens arvode och förfarandet koncentreras till färre domstolar, något som både kan effektivisera och skynda på hanteringen. I betänkandet ingår också förslag som syftar till att förbättra borgenärernas förtroende för rekonstruktionsförfarandet samt öka gäldenärernas möjligheter att komma ur ingångna avtal.

Ett annat problem är skattereglerna som framtvingar ett utökat ansvarsutkrävande av den enskilde i förhållande till bolaget, det så kallade företrädaransvaret. Dessa regler innebär att risken vid ett misslyckande ökar. Utredarens förslag - att det skatterättsliga företrädaransvaret för aktiebolag behöver ses över och om möjligt helt tas bort - är därför något som det svenska näringslivet efterfrågat länge.

Det är betydligt bättre att utforma skattesystemet så att det uppmuntrar till risktagande och företagande än att i efterhand, med statliga subventioner, kompensera för systemets brister genom branschstöd och riktade bidrag. Ett modernt välfärdssamhälle måste värna individens möjligheter att frigöra sig från tidigare svårigheter och ta chanserna till nya verksamheter. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.