Debatt
Kommunal ekonomi
19 juni 2017 kl 13:26

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Goda belägg för att utjämningen är skadlig”

Att alla kommuner ges förutsättningar att lyckas samtidigt som de har ekonomiska drivkrafter att ta tag i de problem som finns borde ligga i allas intresse, oberoende av politisk färg. Att som Koliev påstå att utjämningssystemet inte har någon betydelse är att göra våra kommuner en björntjänst.

Det här är en opinionstext

REPLIK Faradj Koliev hävdar i Dagens Samhälle (2017-06-15) att det saknas belägg för att det kommunala utjämningssystemet är tillväxthämmande. Det är helt felaktigt. Tvärtemot vad Koliev påstår finns det goda belägg för att utjämningssystemet skadar tillväxten i våra kommuner.

Som det svenska utjämningssystemet fungerar behöver en kommun som ökar sina intäkter med 100 kronor att betala runt 95 av dem till andra kommuner. På samma sätt ersätts de för ökad arbetslöshet och lägre intäkter. De ersätts också för kostnader för ekonomiskt bistånd. En kommuns intäkter påverkas alltså i princip inte av hur många som faktiskt arbetar och betalar skatt. Resultatet är att tillväxt och sysselsättning prioriteras ned och att nödvändiga investeringar blir olönsamma.

Om en person går från bidrag till arbete med en lön på 22 000 i månaden skulle det utan utjämningssystemet innebära ökade intäkter och minskade utgifter för kommunen på runt 140 000 om året. I dag försvinner det mesta iväg, och kvar för kommunen blir enbart 2 500 kronor årligen. Det gör att investeringar i utbildning, infrastruktur och bättre företagsklimat inte blir lönsamt för kommuner, trots att det skapar stora samhällsekonomiska och sociala vinster. Självklart drivs kommunpolitiker inte enbart av ekonomisk hänsyn, men alla politiker måste förhålla sig till sitt budgetutrymme.

Den utredning Koliev hänvisar till fokuserar i praktiken enbart på att visa att det finns faktorer som kommuner inte kan påverka. Utifrån det dras slutsatsen att utjämningssystemet inte påverkar kommunens agerande – utan att ens diskutera konsekvenserna av marginaleffekterna som systemet skapar. Det är som att hävda att en 95-procentig inkomstskatt inte skulle påverka folks benägenhet att arbeta då hur stor månadslön någon har till viss del kan förklaras av yttre omständigheter.

Det finns många som påpekat utjämningssystemets skadliga effekter. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) publicerade 2010 en rapport om statliga bidrag till kommuner där de finner både teoretisk och empirisk grund för utjämningssystemets negativa effekter. Även Statskontoret når samma slutsats. I deras senaste utvärdering från 2014 framkommer det att utjämningssystemet troligen har negativa effekter på tillväxten i våra kommuner.

Forskning pekar även på att tillväxteffekterna av utjämningssystemet är värre i fattigare än rika kommuner, då fattigare kommuner på grund av utjämningen inte behöver genomföra nödvändiga strukturreformer utan istället kan leva på rikare delar av landet.

Det är förstås varken möjligt eller önskvärt att helt avskaffa den kommunala utjämningen. Men den kan göras mycket bättre. I vår rapport ”Kommunalråd utan ansvar” (Timbro, 2016) visar vi att det är möjligt att utjämna efter kommuners förutsättningar i stället för deras utfall. Det skulle ge alla kommuner möjlighet att lyckas, samtidigt som de katastrofala marginaleffekterna helt skulle försvinna.

Att alla kommuner ges förutsättningar att lyckas samtidigt som de har ekonomiska drivkrafter att ta tag i de problem som finns borde ligga i allas intresse, oberoende av politisk färg. Att som Koliev påstå att utjämningssystemet inte har någon betydelse är att göra våra kommuner en björntjänst.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 19 juni 2017 kl 13:26
Uppdaterad: 24 oktober 2019 kl 16:48

Skribenter

Isak Trygg Kupersmidt
doktorand i nationalekonomi, författare till rapporten ”Kommunalråd utan ansvar” (Timbro, 2016)
Gustav Karreskog
doktorand i nationalekonomi, författare till rapporten ”Kommunalråd utan ansvar” (Timbro, 2016)