Debatt
Lärarutbildning
25 april 2019 kl 10:54

Glöm inte bort lärarnas lärare, Ernkrans

För att förbättra lärarutbildningen måste också yrkeskåren som undervisar framtidens lärare få bättre villkor. Annars kan inte högskolan rekrytera och behålla de mest meriterade universitetslärarna på lärarutbildningen.

Det här är en opinionstext

Replik. Lärarutbildningarna håller inte den kvalitet de borde. Det visar Universitetskanslersämbetets (UKÄ) granskning av förskollärar- och grundlärarutbildningarna som nyligen presenterats. Nästan hälften får ifrågasatt kvalitet när UKÄ släpper de första resultaten från granskningen av lärarutbildningarna vid universitet och högskolor. 

Det är glädjande att Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S), reagerar på utvärderingarna och vill att det ska bli mer lärarledd undervisning. Men i övrigt behövs inte förändringar av utbildningen. Det som krävs är förändringar av universitetslärarnas förutsättningar, den yrkeskår som ska utbilda morgondagens lärare.

Som en förklaring lyfter UKÄ fram att studenterna inte får tillräckliga kunskaper om forskningsmetoder och kritiskt tänkande. Ett problem som UKÄ påtalar är att det finns för få forskarutbildade lärare på lärarutbildningarna och att för lite forskning bedrivs inom vissa områden.

Ska universitetslärarna kunna se till att studenterna får med sig ett forskande arbetssätt, uppdatera dem på de senaste forskningsrönen och forskningsmetoderna krävs att de själva ges utrymme att vara aktiva forskare. Att ha genomgått egen forskarutbildning är ett viktigt steg, men man  kan inte över tid upprätthålla sin forskningskompetens utan att kontinuerligt bedriva egen forskning. För det ska ske måste forskningsfinansieringen förändras i grunden.

Att skolan fungerar bra och ger alla elever en god utbildning är en nyckelfråga för Sverige. Detta kan inte uppnås med mindre än att villkoren och förutsättningarna inom lärarutbildningen förbättras så att högskolan kan rekrytera och behålla de mest meriterade lärarna.

Villkoren för att bli universitetslärare är inte tillräckligt attraktiva. Det gäller inte minst inom lärarutbildningarna. De satsningar som våra politiker har gjort på lönerna för lärare inom ungdomsskolan har gjort att lönenivåerna många gånger är högre för lärare inom gymnasieskolan än inom högskolan.

Många lärosäten vittnar om problemen med att rekrytera och behålla universitetslärare inom lärarutbildningarna. Lägg därtill att universitetslärare inte ges utrymme att bedriva forskning och att andelen visstidsanställda lärare inom högskolan är alldeles för hög så förstår man varför det är svårt att rekrytera och behålla lärare inom högskolan. 

Universitetslärarnas och forskarnas roll i samhället är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling. Om högre utbildning ska kunna generera kunskap av god kvalitet för kommande generationer krävs en väl fungerande högskola med akademisk frihet och goda konkurrenskraftiga villkor för högskolans doktorander, lärare och forskare.

Regeringar, oavsett politisk färg, brukar uttrycka att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Detta kan bara uppnås om regeringen och ytterst lärosätena satsar på och förbättrar doktoranders, universitetslärares och forskares löner och villkor. Och det är avgörande för att komma tillrätta med de brister som utvärderingarna av lärarutbildningarna visar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.