Debatt
Löner
29 september 2016 kl 10:53

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Glöm inte de strukturella löneskillnaderna, SKL

Det är sant att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är relativt små i kommuner, landsting och regioner. Men det finns ett större problem som handlar om löneskillnaderna mellan den kvinnodominerade välfärden och övriga delar av arbetsmarknaden. Detta jämställdhetsproblem kan inte SKL blunda för, skriver Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.

Det här är en opinionstext

Veronica Magnusson
förbundsordförande Vision

REPLIK SKL:s Lena Micko och Anders Knape skriver i debattartikeln Kommunerna måste trappa upp jämställdhetsarbetet att Sveriges kommuner har de mest jämställda lönerna. Det stämmer om man ser till lönerna hos varje arbetsgivare. Men tittar man på lönerna i förhållande till övriga arbetsmarknaden blir verkligheten en annan. 

I flera yrken skiljer det tusentals kronor i lön varje månad beroende på om arbetet utförs i den kvinnodominerade välfärden eller i en mansdominerad sektor. Sverige har en av Europas mest könssegregerade arbetsmarknader. Jobben värderas olika och med det följer skillnader i lön, som i slutänden drabbar hela branscher och sektorer. Under en livstid handlar det om miljontals kronor som en medarbetare går miste om. 

Det är definitivt inte okej. Vision håller med SKL om att det är lokalt som vi kan utjämna löneskillnaderna, genom en fungerande individuell lönesättning och en god lönespridning. Det kräver att varje medarbetare får lön efter sina prestationer, sin kunskap och sitt ansvar på jobbet.

På många håll i landet har Vision en bra dialog med arbetsgivare som har insett att löner och villkor är en viktig del för att få behålla och rekrytera de bästa medarbetarna.

I andra kommuner måste politikerna stiga fram och ta sitt ansvar som arbetsgivare. Det handlar om att bedriva en ansvarsfull lönebildning, där medarbetarna i kvinnodominerade yrken, branscher och sektorer prioriteras lönemässigt. 

Men också arbetsmarknadens parter måste tillsammans våga tänka nytt. Det är dags att börja föra en dialog om möjliga finansieringslösningar för att få bort de strukturella löneskillnaderna. 

Sjukskrivningar till följd av stress har ökat lavinartat bland välfärdens medarbetare de senaste åren. Värst drabbade är kvinnor som jobbar med människor, till exempel socialsekreterare, kuratorer och diakoner. 

Bakom sjukskrivningstalen finns en obalans mellan krav och resurser. Våra medlemmar har länge upplevt en negativ spiral i form av nedskärningar samtidigt som arbetsbelastningen har ökat.

För att bryta den spiralen krävs olika åtgärder. Viktigast är att investera i stabila personalgrupper för att säkra kontinuiteten bland personalen. Nyanställda ska garanteras introduktion, och det behöver anställas fler administratörer för att övriga yrkesgrupper ska kunna fokusera på det som de är bäst på.

Vision har tillsammans med SKL enats om att ett rimligt antal medarbetare är viktigt för arbetsmiljön och för medarbetarnas hälsa. I dag ser vi att förutsättningarna för ett närvarande ledarskap brister för många chefer i välfärden.

En rapport som forskaren Klara Regnö har gjort visar att chefer inom vård, omsorg och socialt arbete – oftast kvinnor – har ansvar för flest medarbetare på arbetsmarknaden. Trots att dessa verksamheter lämpar sig dåligt för stora personalgrupper. Därför behöver nu våra lokala arbetsgivare se över chefernas villkor och fastställa vad som är ett rimligt antal medarbetare per chef utifrån verksamhetens behov.

Det är bra att SKL vill lägga in en högre växel i jämställdhetsarbetet. Men glöm inte bort de strukturella löneskillnaderna, stressen och chefernas förutsättningar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 29 september 2016 kl 10:53

Skribent

Veronica Magnusson
förbundsordförande Vision