”Glöm inte de ofrivilligt barnlösa”

I morgon, onsdag, presenteras den statliga utredning som överväger om donation av befruktade ägg - embryodonation - ska tillåtas och om surrogatmoderskap ska regleras i Sverige eller inte. 

Precis som många andra följer RFSU frågan med stort intresse. Det finns ingen rätt till barn, men däremot är rätten till högsta möjliga hälsa, i detta fall reproduktiv hälsa, en fundamental mänsklig rättighet och frågan är vilken assisterad befruktning som ska ges i Sverige.  

Utredningen behandlar flera frågor på området reproduktiv hälsa med många viktiga och svåra avväganden, men RFSU befarar att fokus ensidigt kommer att riktas mot den mest kontroversiella frågan om huruvida surrogatmoderskap skall regleras eller inte. 

Frågan är viktig, men surrogatmoderskap - eller värdgraviditet som RFSU väljer att benämna det - kommer knappast bli en lösning för ett stort antal ofrivilligt barnlösa. 

Det är därför viktigt att i debatten lyfta fram utredningens många andra förslag som kan vara avgörande för ofrivilligt barnlösa och inte minst frågan om hur rättsäkerheten för de barn som redan tillkommit genom surrogatmoderskap utomlands ska kunna garanteras.

10-15 procent av befolkningen beräknas vara ofrivilligt barnlösa. RFSU har länge efterfrågat en mer aktiv politik för de som vill bilda en efterlängtad familj. 

Politiskt finns mycket att göra, till exempel genom att korta köerna till assisterad befruktning, öka antalet ägg- och spermiedonatorer samt möjliggöra embryodonation i Sverige.

Ett tillåtande av embryodonation skulle hjälpa många barnlösa där både donerade spermier och ägg behövs. 

Den genetiska kopplingen mellan barn och föräldrar upphör, men forskningen visar att det sociala föräldraskapet är en starkare faktor för barnets välbefinnande. 

Värderingar i samhället ändas över tid. Det visar sig inte minst i hur vi ser på begreppet familj och hur vi bildar familj. 

Förändrade normer kräver nya regelverk. Att donera ägg var fram till 2003 inte tillåtet och IVF mötte tidigare starkt motstånd. Det är behandlingsmetoder som vi i dag tar för givna och inte ser som kontroversiella. 

RFSU är även positiva till en reglering vad gäller värdgraviditeter i Sverige. 

I dag är det inte olagligt att på egen hand arrangera en form av värdgraviditet - och så görs - men då frågan inte är reglerad saknar barnet, den som bär barnet och de tilltänka föräldrarna juridiskt skydd, till exempel om de tilltänkta föräldrarna plötsligt ångrar sig mitt i graviditeten. 

Detta är ett starkt skäl för RFSU för att vilja se en reglering av värdgraviditet i Sverige, för att säkerställa det juridiska skyddet för de mest utsatta, det vill säga barnet och den som bär barnet. 

Detta förutsätter dock att vi kan garantera ett informerat val utan påtryckningar, att personen som är gravid har möjlighet till abort i enlighet med abortlagstiftningen, att de tilltänkta föräldrarna inte kan ångra sig, men att den som bär barnet ska ha den möjligheten även under en tid efter förlossningen och behålla barnet.  

Över hundra barn som tillkommit genom värdgraviditeter internationellt bor redan i Sverige. De hamnar i ett mycket utsatt juridiskt läge när de kommer till Sverige, där det bland annat kan dröja länge innan de får rätt till sina vårdnadshavare. 

Det är därför av största vikt att utredningen presenterar en juridisk lösning där barnen som kommer till Sverige får sina rättigheter tillgodosedda.

Om Sverige väljer att reglera altruistisk värdgraviditet, kommer det troligtvis att röra sig om ett fåtal barn per år liknande utvecklingen i till exempel Nederländerna. 

Vi efterfrågar därför ett bredare samtal där familjepolitiken framöver inte enbart utgår från de som redan har barn, utan även lyfter den stora grupp människor som är ofrivilligt barnlösa. Det är också vad utredningen handlar om.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.