Ska tiggeri förbjudas? Hela debatten

Glädjande beslut om Vellinges tiggeriförbud

I dag har Länsstyrelsen i Skåne upphävt Vellinge kommuns beslut om lokalt tiggeriförbud. Vi som liberaler gläds över Länsstyrelsens beslut – och vill uppmana kommuner att ta fram kommunala vitböcker om romerna. 

Romer har varit en del av Sverige sedan 1500-talet. Och i århundraden har de ofta behandlats illa på olika sätt. Övergrepp har begåtts av myndigheter. Diskriminering har skett från snart sagt alla delar av samhället, inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden. Katarina Taikons böcker hörde till det som öppnade ögonen för många – och beskrev en verklighet som om än förändrad fortfarande lever kvar.

Det är fortfarande långt till likabehandling för alla romer. Företeelser som polisens romaregister, där man registrerade personer inte utifrån misstankar eller brottshistoria utan släktband, förskräcker – och påminner om attityder att förändra, arbete som återstår. I vår egen stad Stockholm inrättades 1957 en sektion som övervakade romer och den fanns kvar ända till 1997. Via denna sektion var varje del av romers liv föremål för granskning – allt från barns frånvarotimmar från skolan till prestationer och uppförande.

Det är också i detta ljus, av århundraden av förtryck, som vi också måste se diskussionen om tiggeri på Sveriges gator Det är ett historiskt sammanhang som bidrar till att vi liberaler motsätter oss förslag om tiggeriförbud på olika nivåer. Det är bland annat därför vi menar att Moderaternas stämmobeslut om tiggeriförbud är att gå i helt fel riktning. Och det är en del av orsaken till att vi i dag som liberaler välkomnar att Länsstyrelsen i Skåne upphäver Vellinge kommuns beslut om tiggeriförbud. 

En överväldigande andel av tiggarna har något gemensamt: Inte enbart att de är fattiga. Inte bara att de gör något desperat för att komma undan en än värre misär. Utan att de är romer. Deras fattigdom har en gemensam förklaring, den diskriminering som romer utsätts för i sina hemländer, företrädesvis Rumänien och Bulgarien.

Våren 2014 presenterades ”Den okända och mörka historien” – en nationell vitbok om romerna i Sverige och den diskriminering de utsattes för under 1900-talet. Den visar hur romer kartlades, steriliserades, blev fråntagna sina barn, utsattes för inreseförbud och diskriminering i samband med invandring, liksom deras sämre tillgång till bostad, utbildning och arbete. Åtgärder som politiskt motiverades med att romer var oönskade. Det var en ond cirkel där romers utsatthet och separation från samhället användes som motiv för åtgärder riktade mot gruppen. Även en förment omtanke blev utpekande, inskränkande och diskriminerande. 

Diskrimineringen av romer var naturligtvis inte något som föregick uteslutande eller övervägande på nationell nivå. Det är i lokalsamhällena som förtrycket tar sitt slutliga uttryck; där finns möjligheterna att kringgå och skapa bättre villkor, men också möjligheterna att göra situationen än värre.

Kampen mot antiziganism är en stolt liberal tradition, där vi vill bygga vidare på insatser som senast bl.a. gjorts av Maria Leissner och Erik Ullenhag.

Romer som ber om hjälp har gjort ett val, utifrån förfärliga utgångspunkter. Förtrycket och misären i hemländerna är värre än lidandet de upplever i Sverige. Men samtidigt som vi benhårt ska trycka på och använda alla tänkbara medel för att få den rumänska regeringen att ta sitt ansvar, måste vi i den svenska debatten ta intryck av det historiska perspektivet för romer här.

Romerna är också en del av Stockholms historia. En historia som finns samlad bland annat i våra kommunala och andra arkiv. Vi liberaler vill att den historien uppmärksammas och sammanställs. Det är dags för en kommunal vitbok om hur romer behandlats, om hur staden och andra aktörer sett på och bemött romer och resande. Kunskapen kan sedan leda till förslag om åtgärder men framför allt är den värdefull i sig, inte minst för barn och unga. Det handlar om ett erkännande av historien, och om nutida ansvar. Det är ett förslag som fler kommuner borde kunna hörsamma.

Ökad kunskap om historien är viktigt för att forma framtiden. En framtid utan diskriminering och antiziganism. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.